26 August 2010

 

Björn Furuhagen

Syftet är att studera hur polisen i Sverige, Norge och Danmark arbetat, utvecklats och organiserats ca 1890-1990 i spänningen mellan den kommunala och statliga intressekonflikt som tycks finnas när det gäller polisen. Polisen bör vara lokalt förankrad och verka nära medborgarna, vilket gör att kommunerna vill ha inflytande över polisen. Men polisen är också en central statlig angelägenhet, och för att den ska bli ekonomiskt rationell, enhetlig och för att den ska kunna utvecklas är kanske en statlig organisation att föredra. Denna intressekonflikt var påtaglig redan när polisen var kommunal och den försvann inte med förstatligandet 1965. Samma problematik har också varit aktuell under hela 1900-talet i Norge och Danmark, men i dessa länder förstatligades polisen 1937-38.
 
Intressekonflikt låg också bakom den långa process som, efter mer än 50 år av utredningar och diskussioner parallellt med ett ökat statligt inflytande, ledde till att den svenska polisen slutligen förstatligades 1965. Men redan under mellankrigstiden ansågs den kommunala polisen omodern och ett förstatligande ansågs av experterna vara enda vägen för en modernisering. Trots att den ansågs omodern behölls den kommunala polisen länge därför att den ansågs ha bättre kontakt med medborgarna än vad en statlig polis skulle få. När polisen sedan blev statlig dröjde det inte mer än 10 år innan man började utreda hur den skulle kunna decentraliseras inom ramen för det statliga huvudmannaskapet. Utredningsarbetet banade vägen för närpolisreformen som bla syftar till att föra polisen närmare lokalsamhället och medborgarna. Men idag är det många svenska kommuner som är missnöjda med närpolisen och som därför i praktiken bedriver egen polisiär verksamhet genom vaktbolag. Det har också fler gånger föreslagits att kommunerna åter ska få inrätta egna poliskårer.

Status:    Finished
Name:  
Country:  Sweden
Contact: furis@swipnet.se

Completed research projects send | link to this page |