04 September 2003

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Årsrapport 2003


Innehållsförteckning

 

I. Organisation 5

I.1. Sekretariat 5

I.2. Samarbetsrådets sammansättning och uppgifter 5

I.3. Rådsmötet 6

I.4. Kontaktsekreterare 7

I.5. Revisor 7

I.6. Bokförare 7

 

 

II. Verksamhet år 2003 8

II.1. Forsknings- och resestöd 8

II.1.1. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK 8

II.1.2. Beviljade forskningsstöd år 2003 8

II.1.3. Beviljade resestöd år 2003 11

II.1.4. Rapporterade forskningsprojekt år 2003 12

 

II.2. Seminarier 19

II.2.1. Forskarseminarium 19

II.2.2. Kontaktseminarium 22

 

II.3. Nyhetsbrevet: Nordisk Kriminologi 22

II.4. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 22

II.5. Bibliography of Nordic Criminology 23

 

 

III. Resultat år 2003 26

Resultatredovisning 01.01.2003 – 31.12.2003 26

 

Balans 31.12.2003 27

 

 

 

 

 

 

 

Förord

 

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi har verkat sedan 1962 då de nordiska justitieministe-rierna beslöt att grunda samarbetsrådet för att befrämja kriminologisk forskning och kunna rådgiva regeringarna i de nordiska länderna i kriminalpolitiska frågor.

 

NSfK:s sekretariat har under de senaste tre åren varit beläget i Helsingfors. Samtidigt har Finland också skött om ordförandeskapet. Nu är de tre åren så gott som slut och snart skall de sista lådorna packas för att skickas vidare till Sverige. I Stockholm skall ny personal och ny ordförande ta itu med arbetet.

 

Den klart synligaste verksamheten under dessa tre år har varit seminarieverksamheten. Tre forskarseminarier, ett resande seminarium och två kontaktseminarier har arrangerats. Den 29-31 maj 2001 anordnade NSfK sitt 43:e forskarseminarium i samarbete med de baltiska staterna. Seminariet med 73 deltagare hölls i Jurmala, Lettland med temat ”Social Change and Crime in Scandinavian and Baltic region”. År 2002 var ett livligt seminarieår, sammanlagt tre seminarier ordnades. I april månad deltog 17 stycken nordbor i det tio dagar långa resande seminariet till England. I maj månad (23 – 26 maj) anordnades NSfK:s 44:e forskarseminarium på Skeviks Gård utanför Stockholm. Seminariet hade temat ”Perspektiv på våld”. Det tredje seminariet år 2002 var kontaktseminariet i Lund. Seminariet ägde rum den 8 – 10 oktober och hade temat ”Rapportunderlåtelse, åtalsunderlåtelse, påföljdseftergift etc. som en del av straffsystemen i Norden”. Den största satsningen för år 2003 har varit NSfK:s 45:e forskarseminarium i Helsingfors, vilket ordnades i samband med den tredje årliga ESC konferansen ”Crime and Crime Control in an Integrating Europe”. En seminarierapport med de nordiska inläggen publicerades. Innevarande år har även ett kontaktseminarium mellan NSfK och de nordiska brottsförebyggande råden ordnats i Bro, Sverige. En punkt på agendan under seminariet var den fortsatta finansieringen av tidskriften ”Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention”.

 

En mycket central del av NSfK:s verksamhet vid sidan av seminarier är utdelandet av forskningsstöd. NSfK har delat ut forskningsstöd till ett antal forskare och hjälpt dem på vägen att nå forskningsresultat. Förutom seminarier och forskningsstöd har NSfK fortsatt att publicera sitt nyhetsbrev ”Nordisk Kriminologi”, som kommer ut tre gånger om året och innehåller kriminalpolitiska nyheter från Norden samt annan aktuell information.

 

Bibliography of Nordic Criminology (BNC) är en databas med nordisk kriminologisk litteratur som NSfK har varit med om att grunda. Under det gågna året har kontrakt etablerats mellan NSfK och biblioteken där redaktörerna för bibliografin verkar.

 

 

 

 

 

Helsingfors, 31.12.2003

 

 

 

 

Kauko Aromaa Martina Lybeck

Förman Chefsekreterare

I. Organisation

 

I.1. Sekretariat

 

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK)

Nylandsgatan 37

PB 157

FIN - 00121 Helsingfors

+358 9 160 682 68 (tfn)

+358 9 160 678 90 (fax)

http://www.nsfk.org

 

 

Kauko Aromaa, förman, kauko.aromaa@om.fi , +358 9 160 67881 (tfn)

 

Jerzy Sarnecki, vice förman, jerzy.sarnecki@crim.su.se , +46 8 16 2102 (tfn)

 

Anna Esko, chefsekreterare, anna.esko@om.fi , +358 9 160 68268 (tfn)

 

Martina Lybeck, chefsekreterare, martina.lybeck@om.fi , +358 9 160 69804 (tfn)

 

Tanja Mikkonen, admin. sekreterare, tanja.mikkonen@om.fi , +358 9 160 69804 (tfn)

 

Joachim Enkvist, admin. sekreterare, joachim.enkvist@om.fi , +358 9 160 69804 (tfn)

 

Tuomas Finne, admin. sekreterare, tuomas.finne@om.fi , +358 9 160 68107 (tfn)

 

 

Joachim Enkvist, Tuomas Finne och Tanja Mikkonen arbetade på timlön. Anna Esko arbetade på heltid fram till 30.9.2003, och därefter på timlön. Martina Lybeck tog över Anna Eskos uppgifter och arbetade på deltid från och med 18 augusti. Sekretariatet har varit beläget vid det finska justitieministeriets lokaler under åren 2001 – 2003, och flyttade vid årsskiftet 2003/04 till Stockholm.

 

I.2. Samarbetsrådets sammansättning och uppgifter

 

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) består av 15 medlemmar, som utnäms av de nordiska ländernas respektive justitieministerier/regeringar. Mandatperioden är tre år. I enlighet med stadgarna är vart och ett av medlemsländerna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) representerat med tre medlemmar i Rådet. Medlemmarna representerar först och främst kriminologisk forskning, men omfattar också representanter för administrativa myndigheter i de respektive länderna.

 

Verksamheten administreras av sekretariatet som består av förmannen och en heltidsanställd verksamhetsledare (stadgan använder uttrycket "sekreterare") tillsammans med tillfällig eller varaktig kontorspersonal. Sekretariatet arbetar enligt riktlinjer som har definierats i statuterna (godkända av ministerierna) samt enligt de förändringar i riktlinjerna som diskuteras och god-känns av Rådet (och styrks av ministerierna), vanligtvis vid det årliga rådsmötet i mars månad. Utöver det reguljära årsmötet kan sekretariatet vid behov i samråd med rådsmedlemmarna fatta beslut i aktuella frågor. Initiativet kan komma från sekretariatet eller från rådsmedlemmarna. Brådskande beslut kan även fattas separat i samråd med alla rådsmedlemmar per capsulum. Bl.a. på grund av kostnadsskäl har man vanligtvis inte haft extraordinarie rådsmöten fast detta är möjligt.

 

NSfK fungerar som kontaktorgan mellan nordiska forskare, som arbetar med kriminologiska och kriminalpolitiska frågor. Rådet har som syfte att främja kriminologisk forskning. Bland annat genom att bevilja forskningsstöd och genom att själv ta initiativ till att genomföra kriminologisk forskning. NSfK fungerar också som kontaktorgan mellan kriminologisk forskning och den praktiska kriminalpolitiken i Norden. Rådet skall således bland annat bistå myndigheterna i de nordiska länderna och Nordiska Rådet i kriminalpolitiska frågor. Dessutom har NSfK i uppgift att sprida information om nordisk kriminologi - först och främst i Norden, men också till länder utanför Norden.

 

Uppgiftsbeskrivningen har ett kriminalpolitiskt mål. Kriminologisk forskning bör främjas därför att ministerierna/beslutsfattarna behöver vetenskaplig kunskap med kriminalpolitisk relevans. Ministerierna/beslutsfattarna bör även vara medvetna om vetenskapliga forskningsrön på områ-det, för att bättre kunna förverkliga kunskapsbaserad ("knowledge-based") kriminalpolitik.

 

Innevarande period sträcker sig från den 1 januari 2001 till 31 december 2003.

 

År 2003 hade Rådet följande sammansättning:

 

Danmark: Annika Snare

Anette Storgaard

Britta Kyvsgaard

 

Finland: Kauko Aromaa (förman)

Päivi Honkatukia

Jukka Lindstedt

 

Island: Helgi Gunnlaugsson

Ragnheidur Bragadóttir

Kristrún Kristinsdóttir

 

Norge: Sturla Falck

Kjersti Ericsson

Kjerstin Askholt (från 1/1 till 6/2)

Arnt Even Hustad (från och med 7/2 - )

 

Sverige: Jerzy Sarnecki

Monika Olsson

Jan Andersson

 

 

I.3. Rådsmötet

 

Rådets ordinära möte hölls den 24 – 25 mars 2003 i Oslo. Rådsmedlem Monika Olsson var från-varande.

 

I.4. Kontaktsekreterare

 

NSfK:s nationella kontaktsekreterare har bland annat i uppgift att rapportera om kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter till NSfK:s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi. Dessutom bistår kontaktsekreterarna sekretariatet med att arrangera möten, sprida informationsmaterial till de lokala miljöerna, besvara konkreta förfrågningar och ta hand om andra praktiska uppgifter. Kontaktsekreterarna är därtill nationella redaktörer för den elektroniska guiden till institutioner m.m., ”Links to Institutions”. Guiden, för vilken NSfK:s chefssekreterare är ansvarig redaktör, är tillgänglig på NSfK:s hemsida.

 

Kontaktsekreterarna får ett årligt ordinärt honorar på ca 1.200 euro var (regleringsfaktorer fastställda av Nordiska Ministerrådet varierar för varje land). Den kontaktsekreterare, som har ansvaret för det praktiska genomförandet av forskarseminariet och/eller kontaktseminariet, får dessutom ett extra honorar på ca 600 euro för varje seminarium.

 

Följande personer har fungerat som kontaktsekreterare år 2003:

 

Jesper Stecher, Retsvidenskabeligt Institut D, Københavns Universitet (DK)

Aarne Kinnunen, Kriminalpolitiska avdelningen (FIN)

Mariekathrine Poppel, (GR)

Rannveig Thorisdóttir, Lögreglan i Reykjavík (I)

Astrid Renland, Institutt for kriminologi, Universitetet i Oslo (N)

Lotta Pettersson, Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet (S) (från 1/1 till 30/6)

My Lilja, Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet (S) (från och med 1/7 - )

 

 

I.5. Revisor

 

OFR-revisor, Kaisa Sistonen, det finska justitieministeriet, är revisor för Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi under åren 2001 – 2003.

 

 

I.6. Bokförare

 

Finska justitieministeriets betalningscentral har skött om löneutbetalning och betalningscentralen har tillsammans med NSfK:s sekretariat skött om bokföringen.

 

 

II. Verksamhet år 2003

 

Verksamheten består av tre dimensioner. Den ena dimensionen är att dela ut direkt forsknings-stöd. Den andra dimensionen är att skapa och stärka olika strukturer inom nordisk kriminologi (bl.a. genom att sprida information, stödja nätverk av olika slag, ordna seminarier mm.). Den tredje, åtminstone i praxis mindre centrala dimensionen, består av kontaktseminarverksamheten, vilken inte har varit lika regelmässig som de två första.

 

 

II.1. Forsknings- och resestöd

 

II.1.1. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK

 

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK har uppdaterats och däri har gjorts vissa mindre ändringar. Anvisningarna finns i en svenskspråkig och engelskspråkig version. Den svenskspråkiga versionen har publicerats i nyhetsbrev nr 29(2) 2003. Bägge versioner är till-gängliga på NSfK:s hemsida ( www.nsfk.org) .

 

 

II.1.2. Beviljade forskningsstöd år 2003

 

NSfK delar årligen ut ekonomisk stöd för enskilda forskningsprojekt, för studieresor och för arbetsgruppmöten. Därtill kan ordföranden dela ut individuella mindre resestipendier för delta-gande i vetenskapliga konferenser m.m.

 

Praxis har varit att man som forskningsbidrag har delat ut summor som kanske bäst lämpar sig för att utveckla eller fördjupa en forskningsplan (pilotprojekt) eller för initierandet eller slut-förandet av ett större projekt, eller som delfinansiering av doktorsavhandlingar o.dyl.

 

På rådsmötet 2003 fattades ett beslut att forskningsstöd under den kommande treårsperioden (2004-2006) skall utdelas först och främst till sådana projekt som handlar om "fängelseforsk-ning".

 

NSfK behandlade på sitt årliga rådsmöte ansökningar om ekonomiskt stöd till kriminologiska forskningsprojekt m.m. Fristen för ansökningstiden var 1 december 2002. Ansökningarna behandlades i enlighet med gällande riktlinjer för ansökning om finansiellt stöd av NSfK, som offentliggjorts i Nordisk Kriminologi 29(2) 2003 och på NSfK:s hemsida.

 

År 2003 mottog Samarbetsrådet 18 ansökningar om ekonomiskt stöd till forskningsprojekt m.m. Totalt beviljade Samarbetsrådet 60.623,40 €.

 

Följande 12 forskningsprojekt och arbetsgruppmöten har mottagit ekonomiskt stöd 2003:

 

• Eriksen, Dorthe (DK), 3.000 € i forskningsstöd för projektet ”Straffeapparatets møde med unge mellem 15 – 18 år”.

 

Projektet syftar till att göra en empirisk (statistisk sammanställning av data) beträffande utvecklingen av sanktionsmöjligheter och användningen av dessa under de sista 20 åren i Danmark och Norge. Projektet skall kartlägga sanktionsvalen för ungdomar (15-18 år) och därefter analysera hur ofta de används och utvecklingen av användningen över tid. Dessutom skall projektet analysera eventuella skillnader mellan ovan nämnda länder med avseende på vilka sanktioner som används för olika brott, eventuella skillnader i användningen av ”alternativa sanktioner” och återfall till nya brott efter sanktionerna ovillkorligt fängelsestraff respektive villkorligt fängelsestraff.

 

Dorthe Eriksen har ej emotttagit sitt stödbelopp.

 

 

• Furuhagen, Björn (S), 9.150 € i forskningsstöd för projektet ”Kommunal eller statlig polis. Svensk polis i ett nordiskt perspektiv 1875-1975”.

 

Projektet avser en förberedande forskning om polisens förstatligande 1965 och den 50 år långa process som föregick förstatligandet. Utvecklingen i Sverige skall jämföras med Norge, Danmark och Finland där polisen förstatligades betydligt tidigare (1937, 1938 och 1918). Det nordiska komparativa perspektivet utgår från frågan varför Sveriges polis för-statligades så mycket senare än i resten av Norden, men den överordnade problemställningen har ett bredare sikte, nämligen att analysera hur målkonflikten mellan lokala och statliga krav på polisen har utvecklat sig i de nordiska länderna. Detta polisiära dilemma placeras också i relation till utvecklingen av närpolisreformer i senare tid.

 

Björn Furuhagen har ansökt om uppskov för sitt forskningsstöd.

 

 

• Hartwig, Maria (S), 2.100 € i forskningsstöd för projektet ”Människors uppfattning om beteenden kopplade till lögn: En tvärkulturell studie”.

 

Ett 20-tal forskare från hela världen utför en omfattande studie år 2003 vilken syftar att kartlägga människors uppfattningar om vilka beteenden som uppvisas då man ljuger, och undersöka kulturella skillnader i dessa uppfattningar. Projektet leds av professor Charles F. Bond vid Texas Christian University. Studiens fokus är internationellt men har en klar nordisk relevans, då medarbetare från fyra nordiska länder är rekryterade. Studien har ambi-tionen att generera kunskap just kring tvärkulturella aspekter av lögnens psykologi.

 

 

• Holmberg, Lars (DK), 916,40 € i stöd för utgivande av en engelskspråkig monografi baserat på sin doktorsavhandling ”Politiets skøn i retssociologisk belysning”.

 

Avhandlingen har översatts till engelska och förlaget Galda + Wilch (Berlin) har godkänt boken, men kräver 5,80 € som ”page fee” för publiceringen.

 

 

• Hämäläinen, Merva (FIN), 8.000 € i forskningsstöd för projektet ”Lekmannaelementet vid dömande – en komparativ studie”.

 

Projektet syftar till att utreda det finska, svenska, danska och norska nämndemanna- och domstolssystemet och hur straffrättssystem med lekmannainslaget fungerar i praktiken i sam-hället i dessa länder. Syftet är att undersöka lekmannaelementet vid dömande. I projektet skall utredas bl.a. vilken nämndemännens ställning som domare är och vilken skillnad det finns mellan lagfarna domares och lekmannadomarens juridiska resonemang. Därtill skall domarens och lekmannadomarens åsikter om varandra utredas och hur samarbetet i dom-stolarna fungerar. En annan viktig sak som skall utredas är vilken skillnad det finns mellan lagfarna domares och lekmannadomares straffmätning. Hur påverkar lekmannadomarinslaget när det gäller straffmätning? Dömer lekmannadomare t.ex. strängare straff?

 

 

• Junninen, Mika (FIN), 3.000 € i forskningsstöd för projektet ”Osaklig påverkan gentemot den finska polisen 1994-99”.

 

Målsättningen med projektet är att göra en preliminär analys av osaklig påverkan gentemot den finska polisen under perioden 1994-99. Analysen skall bygga på en strukturerad enkät till ett slumpmässigt urval av 100 kriminalpoliser som arbetar i Helsingfors. Detta skall sedan jämföras med kvalitativa djupintervjuer med 21 finländska professionella förbrytare, vilka gjordes hösten 2001.

 

 

• Kippe, Elin (N), 7.000 € i forskningsstöd för projektet ”Menn som kjøper sex”.

 

Avsikten med projektet är att få ny kunskap om män som köper sextjänster; vem de är, varför de köper sextjänster, var och hur handeln går till, vem de köper sex av o.s.v. Genom samtal med män som har erfarenheter av köp av sextjänster skall utredningen belysa männens motiv för köpet och deras vetskap om lagstiftningen kring prostitution. En viktig problemställning är huruvida männen anser att ändringar i lagstiftningen påverkar/kommer att påverka deras förhållningssätt till köp av sextjänster. Undersökningen är kvalitativ, bestående av intervjuer med 20-25 män som har erfarenheter av sexköp.

 

 

• Mustola, Kati (FIN), 2.207 € i stöd för anordnande av projektmöte i anslutning till forsk-ningsprojektet ”Homosexualitet, straffrätt och kriminalitetssyn i Norden 1864-1999”.

 

 

• Saari, Kari (FIN), 7.000 € i forskningsstöd för projektet ”Crowd-control policies of police in Scandinavia”.

 

Projektet skall studera den skandinaviska polisens kontroll (Danmark, Sverige och Finland) av stora folksamlingar. Projektet är omfattande och skall studera temat från flera omfat-tande perspektiv: projektet skall studera harmoniseringen av polisens praxis och föränd-ringar i kontrollpolitiken i Europa och dessas anknytning till den skandinaviska välfärds-statsideologin; projektet skall studera polisens roll vid kontroll av stora folksamlingar och medborgarnas rättigheter; projektet skall dessutom studera paramilitarismen och det nya sättet att driva polisarbete i Skandinavien. Materialet i projektet kommer att utgöras av offentliga dokument, intervjuer med nyckelpersoner inom polisen och tidigare skandinavisk forskning på tillfällen där polisen har använt sig av ”riot-units”.

 

 

• Scherdin, Lill (N), 8.000 € i forskningsstöd för projektet ”Sammensatte maktutøvelses-former i bruk overfor stoffbrukere i Norden – fremløfting av kaste-aktige maktutøvelse og særlig befestede grenser for empati”.

 

Projektet är en slags pilotundersökning om kontrollen av narkotikamissbrukare i tre nordiska länder (Danmark, Sverige och Norge). Projektet skall belysa olika former av maktutövning av marginaliserade missbrukare utgående från en perspektivering av begreppen orenhet, socialt avstånd och empati. Den särskilda infallsvinkeln är att betrakta denna maktutövning som ”kaste-aktig”. Metodiskt är det fråga om att utarbeta en översikt över nordiska studier på området, d.v.s. kvalitativa beskrivningar av maktutövandeformer och socialt avstånd i förhållande till kontroll/hjälp av narkotikamissbrukare.

 

 

• Thorvaldsdóttir, Thorgerdur (I), 9.650 € i forskningsstöd för projektet ”Homosexualitet, straffrätt och kriminalitetssyn i Norden 1864-1999”.

 

Projektet som startade redan år 1999 har tidigare erhållit stöd av NSfK. Projektet har haft representanter för Finland, Danmark, Norge och Sverige. Det ovan nämnda stödet avser medel för att slutföra projektet och för att få in den isländska delen i projektet.

 

 

• Äikäs, Rose-Marie (USA), 600 € i stöd för materialkostnader i anknytning till projektet ”Comparative cross-national dissertation research study on the management, supervision and treatment practices of mentally ill prison inmates in Finland and the United States”.

 

 

II.1.3. Beviljade resestöd 2003

 

Inom budgetramarna för år 2003 har NSfK:s förman löpande behandlat ansökningar om ekono-miskt stöd till rese- och forskningsaktiviteter. Stödet kan uppgå till 550 euro för individuella resor (huvudregel) och upp till 1 400 euro för kollektiva resor. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd samt regler för rapportering är senast tryckta i ”Nordisk Kriminologi 29(2) 2003”.

 

Följande personer har beviljats resestöd av NSfK:s förman:

 

• Magnus Hörnqvist (S) för deltagande i An International Conference on Policing and Security, Montreal 19-23 februari 2003.
• Leif Srömwall (S) för deltagande i konferensen ” Psychology and Law – International, Interdisciplinary Conference”, ”, Edinburgh 7-12 juli 2003.
• Jørn Vestergaard (DK) stöd för översättning av en artikel.
• Anneli Larsson (S) för deltagande i konferensen ”Psychology and Law – Internatio-nal, Interdisciplinary Conference”, Edinburgh 7-12 juli 2003.
• Karl Ask (S) för deltagande i konferensen ”Psychology and Law – International, Interdisciplinary Conference”, Edinburgh 7-12 juli 2003.
• Audur Gestsdottir (I) för deltagande i bibliografimöte, Helsingfors 9 maj 2003.
• Helena du Rées (S) för deltagande i världskongressen i kriminologi, Rio de Janeiro 10-15 augusti 2003.
• Lisa Westfelt (S) för deltagande i världskongressen i kriminologi, Rio de Janeiro 10-15 augusti 2003.
• Rie Iversen (DK) för deltagande i bibliografimöte, Helsingfors 9 maj 2003.
• Per Ole Johansen (N) för deltagande i ESC-konferensen, Helsingfors 27-30 augusti 2003.
• Ragnhild Sollund (N) för deltagande i mötet arrangerat av Steering Committee for European Group, Helsingfors 23-25 maj 2003.
• Karen Leander (S) för deltagande i mötet arrangerat av Steering Committee for European Group, Helsingfors 23-25 maj 2003.
• Tove Pettersson (S) för deltagande i världskongressen i kriminologi, Rio de Janeiro 10-15 augusti 2003.
• Grete Skjåstad (N) för deltagande i bibliografimöte, Helsingfors 9 maj 2003.
• John Squires (S) för deltagande i bibliografimöte, Helsingfors 9 maj 2003.
• Heelena Nilsson (S) för deltagande i bibliografimöte, Helsingfors 9 maj 2003.
• Monica Skrinjar (S) för deltagande i världskongressen i kriminologi, Rio de Janeiro 10-15 augusti 2003.
• Kari Saari (FIN) för deltagande i 31st Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Contol, Helsingfors 30 augusti till 2 september 2003.
• Kauko Aromaa (FIN) för deltagande i ESC-styrelsemöte i Leiden 13-14 juni 2003.
• Sanna Melaranta (FIN) för deltagande i 31st Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Contol, Helsingfors 30 augusti till 2 september 2003.
• Antu Sorainen (FIN) för deltagande i ESC-konferensen, Helsingfors 27-30 augusti 2003 och för deltagande i 31st Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Contol, Helsingfors 30 augusti till 2 september 2003.
• Johanna Korpinen (FIN) för deltagande i konferensen ”Scottish Children’s Hearings System at a Crossroads?”, Glasgow 23-25 september 2003.

 

Resestöd har utdelats för konferensdeltagande i många olika ämnen, vilket i någon mån återspeglar de multidimensionella inriktningarna inom nordisk kriminologi samt det stora antalet olika internationella vetenskapliga konferenser där nordiska kriminologer kan hävda sig. Principen är att för att få resestöd bör man hålla en egen presentation. Också dessa bidrag visar på ett tydligt sätt hur många olika typer av forskare som har haft behov för NSfK:s resestöd.

 

 

II.1.4. Rapporterade forskningsprojekt 2003

 

Under år 2003 har 10 st. forskningsrapporter emottagits. Här nedan följer en kort beskrivning av de inlämnade rapporterna. Mer omfattande uppgifter kan vid behov fås av sekretariatet:

 

• Bernburg, Jón Gunnar (I), ”The labeling of social deviants in Iceland”.

 

The purpose of the present study was to obtain empirically grounded concepts that can help to understand how deviant, or criminal labeling influences the lives of people who are formally processed as criminals. Interviews were conducted with individuals that have been convicted for a law violation as adults or sent to a correction institution as a juveniles. The interviews focused on the influence of formal criminal intervention on social status. Preliminary findings from the study suggest that the influence of deviant labeling on the lifecourse and on subsequent involvement in deviance and crime is subtle and indirect. In most situations the person´s criminal history is unknown to others. Nevertheless, labeling often occurs at critical moments and have important consequences for the person´s lifecourse, however indirect. I have provided accounts where criminal labeling leads to a sudden loss of a stable job and school suspension at a crucial age. I have also reported a case of a wife leaving her husband due to the perceived degration of her husband’s labeling. Such events have long-term exclusionary influence on the lifecourse while the event causing labeling to occur may become forgotten or well concealed. But criminal labeling also has internal influence on the person´s definition of the situation. Some respondents refrained from applying for good jobs due to the fear of embarrassment and shaming that he would feel if his past would become known to the employer during a job interview. As some scholars have suggested, mainstream stereotypes against certain categories of deviants may work to exlude the person from conventional opportunity structures through the perception of rejection.

 

 

• Falck, Sturla (N) & von Hofer, Hanns (S) ”Nordic Criminal Statistics 1950-1995”.

 

Geographically, the Scandinavian countries (here meaning Denmark, Finland, Norway and Sweden) lie on the margins of Europe, and with the exception of Denmark are rather sparsely populated, with a total population of around 24 million. All the countries bar Finland are consti-tutional monarchies, and all are both protestant and very homogeneous in terms of culture. It wasn’t until a few decades ago that the Scandinavian countries began to feel the impact of immi-gration, whose level is highest in Sweden and lowest in Finland. The standard of living in the Scandinavian countries is among the highest in the world and the region's modern political histo-ry has on the whole been shaped by the principles of social democracy. Denmark, Finland and Sweden are members of the European Union; Norway is not.

 

Comparative research into types and levels of welfare has shown a rather clear-cut pattern of national clusters among the EU-member states, characterised by similarity in the welfare mix, as well as in the general distributional outcome as witnessed by material living standards. The European Union appears to be divided in three such homogeneous clusters (Vogel, 1997):

 

• a northern European cluster (including Denmark, Finland, Norway [not a member of the EU] and Sweden) exhibiting high levels of social expenditure and labour market participation and weak family ties. In terms of income distribution this cluster is characterised by relatively low levels of class and income inequality, and low poverty rates, but a high level of inequality between the younger and the older generations;

 

• a southern European cluster (including Greece, Italy, Portugal and Spain) characterised by much lower levels of welfare state provision and lower rates of employment, but by strong traditional families. Here we find higher levels of class and income inequality and of poverty, but

low levels of inter-generational inequality;

 

• a western European cluster occupying an intermediate position (including Austria, Belgium France, Germany, Ireland, Luxembourg, the Netherlands and the UK). The UK borders on the southern cluster in terms of its high levels of income inequality, poverty and class inequality.

 

Against this sketchy backdrop, there follows a reasonably simplistic description of traditional 1 crime (i.e. theft and violence) in the Scandinavian countries, and of these countries’ responses to crime.

 

Projektet har publicerats i Strockholms universitet, Kriminologiska institutionens rapportserie (Report 2003:3, ISSN: 1400-853X). Publikationen finns också on-line på adressen: http://www.nsfk.org/report/NORDIC15.pdf (pdf-format).

 

 

• Franko Aas, Katja (N), ”Management of new risks (A Scandinavian perspective)”.

 

The events of September 11th and the consequent ‘war on terrorism’ have resulted in a number of legal, cultural and practical developments that increasingly focus on the provision of security. The objective of this paper will be to examine these developments in some Scandinavian countries, and to explore their practical and ethical connotations. The pursuit of security through penal system raises a number of ethical and legal issues, concerning justification, accountability, privacy rights and equality. The so-called ‘war on terrorism’ opens one of the central ethical dilemmas in contemporary penal systems: how to adjust the increasing demands for safety with traditional legal principles of individualised justice. This paper will examine these concerns in the Scandinavian context, and furthermore, ask in what manner should we regulate the striving for security?

 

There exists today very little practical knowledge about the above-mentioned practices regarding ethnicity. There is therefore a need to examine its practical implications as well as its legal and ethical justifications. These practices are driven by the logics of security. The constant perception of the threat of terrorism provides a seemingly unquestionionable justification of security measures. And whereas punishment, exemplified in the proposition to change the Penal Code, provokes us to ask why, how, and in what measure may the state inflict pain upon its citizens, security appears to be less controversial because in many ways it seems preferable to punishment. However, the striving for security too, raises important ethical and legal issues concerning accountability of the police, privacy rights and equality before the law. Can the law manage to regulate and ensure accountability in the increasing striving for security? A question can be asked as to what could be the risks of security?

 

 

• Johansen, Anja (DK), ”Citizens’ Complaints against the Police: a Comparison of Natio-nal Police Complaints Systems in Denmark, Hamburg and France”.

 

The research project sponsored by the Scandinavian Research Council for Criminology from 1 July to 30 September 2002 is linked to the on-going debates on police-citizen relations and citizens’ access to justice in case of conflict with public agents who hold the right to legitimate use of force.

 

Debates on Independent Police Complaints procedures are linked to issues concerning procedural justice and to wider concerns for citizens’ rights, and the prevention of torture and degrading treatment. The question of strengthening the position of citizens against public authorities seemed to gain increasing attention from criminologists as well as from politicians during the 1990s. It has become all the more urgent to conduct research into best practice and procedural justice since September 11, with basic human rights and legal protections being challenged in the name of the War on Terrorism.

 

Existing research on police complaints is strongly biased toward Anglo-Saxon jurisdictions notably the UK, Canada, Australia, New Zealand and the US. At the same time, there is an almost complete lack of research into the important reforms that have taken place since the 1990s in Denmark, Germany, France and to some extent in Belgium and the Netherlands. In recent years, the procedures for citizens’ access to complain against the police have also become the object of on-going debates in Austria, Switzerland and Norway.

 

The present project undertakes a comparative analysis of the background and nature of the schemes set up in Denmark (1995), Hamburg (1998) and France (2000). Each scheme came about as the result of difficult political compromises, with only secondary considerations to the best functioning of the complaints procedures. Most remarkably in the development of these schemes, there was little – if any – awareness of similar schemes in other European jurisdictions.

The research draws together the different experiences and analyses their strengths and weaknesses. The aim is to increase the awareness and knowledge about existing police complaint schemes in Europe across national and linguistic boundaries. The collected material also constitutes a significant part of a wider research project that brings together the Danish, German and French cases with the on-going reform process of police complaints procedures in England, Northern Ireland and Scotland.

 

 

• Kippe, Elin (N), ”Menn som kjøper sex”.

 

By February 2003 I have conducted 15 telephone interviews and one in-person interview of some male customers of prostitution responding to an advertisement in a daily newspaper in Norway. The men are 23 – 76 years old. Three of the men have paid for sexual services only twice, while others seek prostitutes regularly. Seeking the services of a prostitute reflects a number of motivations, including sexual needs, a desire for varieties of sex and loneliness. Some of the men pay for sex as a substitute of sexual relationships to other women, while others have sex with their wives or girlfriends as well. The buying of sex is usually a well kept secret, and most of the men presume that their family or friends would be very disappointed if they knew about their secret. One of the purposes of my study is to ask some men who buy sex about their knowledge considering the sexual offence legislation. To make sure that a law fulfils its functions, people must be aware of the law. However, the majority of the men I interviewed do not have any knowledge about the sexual offence legislation at all. In Norway it is legal to sell and to buy sex from adults, but just a few of the men were aware of these laws. Only three men know that it is illegal to buy sex from young people under 18. I also ask for their considerations on the sexual offence legislation, and the question of criminalizing the buying of sex. Most of the men do not support a criminalization of the buying of sex, but at the same time they are approving the law against the buying of sex from underage people. Perhaps their approval of the law against the buying of sex from juveniles has something to do with the fact that the majority of the men prefer to buy sex from women who sell sex ”voluntary”, women who are adults, and not drug-abusers or controlled by pimps. They have certain ”rules” to follow when they buy sex, and maybe these rules make it easier to cope with the fact that they pay for sexual services, and that ”real men” perhaps should not do so?

 

 

• Lattu, Emmi (FIN), ”Violence by woman in Finland”.

 

The grant facilitated greatly the commencement of this new research project on women’s use of violence in Finland. The project is my PhD research and is situated at the University of Tampere, department of sociology and social psychology. Supervisors are Professor Ilkka Arminen and Professor Suvi Ronkainen.

 

My PhD project examines women’s use of physical violence in Finland. The general research question is how women, who have been violent, experience and interpret their violent acts. Furthermore, my aim is to study how gender moulds women’s experiences of violence and how motherhood and violence are linked. The study is qualitative and the main data collection is carried out through thematic interviews with women in two different settings, in a family-counselling centre and in prison. Secondary data will be collected through a writing request. Social scientific research is absent in this field in Finland, so this would a pioneer study in the field of violence research.

 

The project has started well and the main achievements for the grant period 1.3.2003-31.8.2003 are as follows:

1. Succeeded data collection in prison and in family counselling center
2. Writing an article on the PhD topic. The article will be a chapter in a book edited by PhD Sari Näre and Professor Suvi Ronkainen. The book will deal with issues of gender and violence and will be published in 2004.
3. Two conference presentations

 

Women were strongly ashamed of their violent behaviour. Many women talked about the deep shame that committing violence as a woman causes them. The feeling of abnormality and not being a normal woman was prominent. Even though it was acknowledged that violence as such is wrong and it is wrong to hurt the victim, women often linked the shame to deviating norms of traditional womanhood.

 

Admitting or denying violence was a complex issue. None of the women actually denied their use of violence. It was more difficult to admit and take responsibility of violence committed against one’s own children than against abusive partner. Talking about violence against children also raises the question of custody and this might prevent women of admitting it. These three prisoners were all convicted of manslaughter. They tended to name the act as one fatal incident, and they said that normally they would not be violent. It has to be highlighted that this presentation was based on six interviews and not on the whole material.

 

A next step in my research will be to start analyse the whole interview material. As the majority of the interviewees are prisoners, relatively more time will be used to analyse prison interview material.

 

 

• Ólafsdóttir, Hrefna (I), ”Sexuella övergrepp mot barn”.

 

Detta är en survey-undersökning av sexuella övergrepp mot barn på Island. Urvalet är ett representativt urval av den isländska befolkningen från 18 till 60 år. Från ett urval på 1500 personer blev det 50% som svarade på frågeschemat.

 

Alla svarade om hur många barn de trodde blev offer för sexuella övergrepp innan de blev 18 år. Över 40% trodde sexuella övergrepp mot barn var vanliga eller ganska vanliga.

 

Frekvensen av sexuella övergrepp mot barn under 18 år på Island är 16,7% och av den grupp är det 80% flickor och 20% pojkar. Om man ser på hela gruppen då är det 23% av alla flickor som har blivit offer för sexuella övergrepp före 18 års ålder och 8% av alla pojkar.

 

När man ser på data angående hur grovt det sexuella övergreppet har varit så är det så att 67% av alla barn som har varit utsatta för sexuella övergrepp har varit utsatta för grovt eller ganska grovt övergrepp. Grovt eller ganska grovt sexuellt övergrepp är baserat på om det blir direkt kontakt med könsorgan och om hur aktivt offret måste delta i övergreppet.

 

Den största gruppen som begår övergrepp är män som tillhör familjen eller 66% av alla. Den näst största gruppen är män som inte är anknuten till familjen eller 27%. Flickor blir övergripna av män i 97% av tillfällena och pojkar i 71% av tillfällena. När man knyter samman de tre komponenterna, kön av både offer och de som begår övergrepp och familjerelationer så ser man att flickor faller offer för män inom familjen och pojkar faller offer för män utanför familjen.

 

Offrets ålder när första övergreppet inträffar är 13 år eller yngre i 77% av tilfällena men största gruppen, eller 34%, är 7-11 år vid första övergreppet och näst största gruppen är 6 år eller yngre, eller 24%. Flickor är lite yngre än pojkar vid första övergreppet. När man ser på åldern på den person som begår övergreppet så ser man att de flesta män är under 30 år, eller 63%, när de genomför övergrepp på barn men bland kvinnorna är de flesta över 50 år och näst största gruppen av dem är 15-20 år gamla.

 

De flesta övergreppen händer mer än en gång eller i 54% tillfällena. Om man ser på familjerelationerna så ser man att det är vanligare att övergreppet händer mer än en gång om det föregår inom familjen än om det föregår utanför den. De flesta sexuella övergreppen händer alltså oftare än en gång och föregår över längre tid än ett år eller i 53% av tillfällena.

 

Metoderna som personen som begår övergrepp använder sig av är oftast inte de som man skulle kalla för kroppsligt tvingande eller våld. I 68% av tillfällena använde personen sig icke av tvång eller våld men i 29% av fallen gjorde han det och i 3% av tillfällena använde han sig av grovt kroppsligt våld. Personen som begår övergrepp använder sig inte av öppet tvång när det gäller att få offret till att samarbeta, men flickor upplever personens metoder mer tvingande än pojkar gör. Personen som begår övergrepp använder sig mest av sin vuxenställning och barnets tillit till den vuxne och behöver därför inte säga något eller använder sig av att manipulera offret med olika övertalningsmetoder. Personen som begår övergrepp använder samma metoder för att få offret att inte tala om övergreppet. I över 50% av tillfällena behöver personen som begår övergrepp inte säga till offret att hon eller han inte kan tala om övergreppet med någon.

 

Offrets omedelbara reaktioner består mest av skamkänslor, hjälplöshet, skuldkänslor, angst och aversion. Man kan märka skillnad mellan könen här och det är kvinnorna som känner mer angst och hjälplöshet medan män har mer skamkänslor.

 

De emotionella reaktionerna är lite annorlunda när offrena har blivit vuxna. Då är de mest arga och har aversionskänslor men är också besvikna, deprimerade samt har fortfarande känslor av skam, skuld, hjälplöshet, angst och rädsla. Detta visar hur långtidiga påverkningarna av det sexuella övergreppet kan bli.

 

De flesta offrena säger inte från övergreppet, eller 60%, när det pågår eller när det tar slut. Största delen av de som vänder sig till någon pratar med sin mor eller andra släktingar, eller 24%, men enbart 7% pratar med en lärare eller någon person som arbetar inom det offentliga hjälpsystemet. Detta beror enligt offerna på att de är rädda eller att de tycker att de är skyldiga eller har skamkänslor. När offerna har blivit vuxna så är de fler som pratar om det sexuella övergreppet de måste delta i när de var barn, eller hela 88% av dem. De flesta vänder sig till sina närmaste släktingar och det är enbart 15% av de som vänder sig till någon som pratar med läkare, psykologer eller socionomer. De flesta av de som pratade om övergreppet gjorde det inte förrän 10 år gått efter att det tog slut.

 

Enbart 4 från hela urvalet sa att de hade anmält övergreppet till polisen och en av dem sa att hans anmälan hade blivit avvisat av domstolarna. Andra svarade inte på vad som hade hänt efter deras anmälan. Man kan tänka sig att detta beror mest på att det inte är så länge sen man började anmäla sexuella övergrepp på Island och att domstolarna började ta dessa anmälningar på allvar.

 

 

• Ollus, Natalia (FIN), arbetsgrupp för ”den internationella offerundersökningen om våld mot kvinnor”.

 

Meeting of the Nordic Working Group for the International Violence Against Women Survey (IVAWS), Copenhagen 3-4 May, 2002

 

The International Violence Against Women Survey (IVAWS) is an international, comparative survey specifically designed to target violence against women. The objective of the IVAWS is to assess the level of victimisation of women in a number of countries world-wide, on a repeatable basis, and to provide novel inputs for the development of specific criminal justice approaches. The IVAWS is managed and co-ordinated by an International Project Team, composed of representatives of UNICRI (the United Nations Interregional Crime and Justice Research Institute), HEUNI and Statistics Canada (Canada’s national statistical authority). The IVAWS provides a unique opportunity for a comparative Nordic study on violence against women as methods, manuals and instruments have already been developed within the international IVAWS project. There have to date not been any genuinely comparative Nordic studies that have focused on violence against women exclusively.

 

In early 2002, a tentative Nordic working group was formed in order to promote the planning and carrying out of the survey in the Nordic countries. The first Nordic IVAWS meeting was funded by the Scandinavian Research Council for Criminology. The Danish Ministry of Justice and HEUNI jointly organised the meeting, which took place in Copenhagen on 3 and 4 May, 2002. The aim of the meeting was to plan for the joint Nordic project, to identify national co-ordinators and implementing organisations in the participating countries, to discuss the survey instruments and methodology, and to discuss funding possibilities.

 

As a result it was agreed that the Nordic countries would aim at participating in the survey, depending on available resources. Data collection is aimed at the second half of 2003. The second half of 2002 will be used for fund-raising, and the first half of 2003 for preparations for the full-fledged study.

 

 

• Pettersson, Lotta (S), ”Just in time: Ekobrottslighet inom svensk och norsk långtradar-transport”.

 

The report is based on in-depth interviews with 36 hauliers and long-distance lorry drivers in Sweden and Norway. A number of problems are defined:

1. Insufficient freedom of action

2. Inadequate transport planning

3. Living on narrow margins

4. International competitoin

The above-mentioned problems are handled in two different ways, mainly illegal and legal strategies.

The drivers and hauliers interviewed view the problems within the industry as being primarily of a structural nature. The authors claim their report ought to be seen as providing a the basis for a discussion on how conditions in the haulage industry might be improved in the future in such a way that greater numbers are able to choose to follow legitimate strategies.

 

Projektet har publicerats i Brottsförebyggande rådets rapportserie (BRÅ-rapport 2002:6, ISBN: 91-38-31925-X)

 

• Wandall, Rasmus (DK), ”Ubetinget frihedsstraf. En retssociologisk underøgelse af danske byretters anvendelse af ubetinget frihedsstraf”.

 

Formålet med projektet er at undersøge hvornår og hvordan man anvender ubetinget frihedsstraf ved danske byretter. Projektet er inddelt i to. I første del undersøges det hvilke forhold, som betinger anvendelsen af ubetinget frihedsstraf i danske byretter. Denne del af projektet er gen-nemført ved hjælp af kvantitative metoder.

 

Projektets anden del undersøger hvordan beslutninger om at anvende frihedsstraf faktisk træffes i en enkelt byret. Hvor undersøgelsens første del fokuserer på statistiske sammenhænge mellem en række forhold og ubetinget frihedsstraf, fokuserer denne del på de programmer, som er styrende for anvendelsen af ubetinget frihedsstraf i den faktiske beslutningsproces. Dernæst undersøges de rationaliteter som forbindes med anvendelsen af ubetinget frihedsstraf i den faktiske beslut-ningsproces. Sidst søges det belyst, hvordan ”loven” eller ”retten” spiller en rolle i beslutnings-virksomheden. Denne anden del av undersøgelsen gennemføres ved hjælp af kvalitative metoder.

 

Det er således formålet med undersøgelsen, først at beskrive hvilke forhold, som statistisk set er sammenhængende med beslutninger om at anvende ubetinget frihedsstraf, for derefter at under-søge hvordan de enkelte beslutninger træffes; et forehavende som den kvantitative metodik ikke evner.

 

 

 

II.2. Seminarier

 

II.2.1. Forskarseminarium

 

Syftet med det årliga forskarseminariet är dels att ge deltagarna en chans att göra sig bekant med relevant forskning och relevanta forskare i grannländerna och även i det egna landet, dels för att skapa möjligheter för både yngre och mer erfarna forskare att träffas inom professionella ramar. I och med att deltagarna presenterar sin egen forskning, erbjuds i synnerhet yngre forskare en möjlighet att presentera sig och sitt arbete till nordiska kolleger, och likaså för mer etablerade forskare. Tillställningarna kan även anses som ett slags undervisning jämförbar med seminarie-deltagande i vanlig universitetsundervisning.

 

NSfK höll den 27-30 augusti 2003 sitt 45:e forskarseminarium i Helsingfors. Seminariet hölls i samband med den tredje årliga ESC konferensen. På detta sätt fick de nordiska deltagarna bekanta sig med ett betydligt bredare forskarforum än normalt. På seminariet deltog nämligen forskare från hela Europa, och det fanns även ett stort antal forskare från andra världsdelar. Seminariet hade temat ”Crime and Crime Control in an Integrating Europe”. De nordiska deltagarna presentationer publicerades i en särskild seminarierapport. Rapporten kan hämtas från NSfK:s hemsidor ( www.nsfk.org ). Seminarierapporten innehåller följande 44 inlägg:

• Aromaa, Kauko & Lehti, Martti (F) - Traffiking in Women and Chldren in Europe.

 

• Bergqvist Martin (S) – Economic Crime – Anything to Count on?

 

• Bernburg, Jon (I) – The Subtle Role of Deviant Labeling: An Empirically Grounded Analysis.

 

• Brantsæter, Marianne C. (N) – Reflections on Theoretical and Methodological Issues Related to Researsch on Child Sexual Offenders.

 

• Clausen, Susanne (DK) – An Evaluation of the Danish Victim Support Program.

 

• Du Rées, Helena (S) – Environment, Penal Law and Corporations.

 

• Elonheimo, Henrik (F) – Restorative Justice Theory and the Finnish Mediation Practices.

 

• Flyghed, Janne & Nilsson, Anders (S) – Locked up or Locked out: The Marginalisation and Social Exclusion of Convicted Offenders and the Homeless.

 

• Gundhus, Helene O. (N) – Policing as Risk Communications.

 

• Gunnlaugsson, Helgi (I) – Criminal Victimization and Attitudes Toward Crime in Iceland.

 

• Holmberg, Lars (DK) – Localized Police Patrol and Citizen Safety

 

• Hörnqvist, Magnus (S) – Repression and Empowerment in Post-Liberal Societies.

 

• Johansen, Nicolay B. (N) – Order under Extreme Conditions: The Street-Level Drug Scene of Oslo.

 

• Karma, Helena (F) – Problems of Evidence in Sexual Crimes: Theory of Evidence and Discourse in the Finnish Courts.

 

• Kemppi, Sari (F) – Fear of Crime and Violence in the Press.

 

• Kinnunen Aarne (F) – The Role of Penal Responses to Drug Problems in Finland.

 

• Kristinsdóttir, Kristrún (I) – The Deterrence of Punishment.

 

• Kruize, Peter (DK) – Non-Prosecution in Denmark: A Sociological Analysis of Waiving and Withdrawing Criminal Charges – Initial Findings.

 

• Kvist Camilla (DK) – Knowledge and the Policing of Social (Dis)Order: Pre-fieldwork Notes on a Study of Criminal Investigation within the Danish Police.

 

• Laitinen, Pirjo (F) – Female Offenders and Interpersonal Violence.

 

• Lilja, My (S) – The Representation of Drugs in Russian newspapers.

 

• Mallén, Agneta (S)- Fear of Crime, Trust and Insulation from Crime in a Rural Community in South-western Finland.

 

• Melander, Sakari (F) – Principles of Criminalisation and European Criminal Law.

 

• Mikkonen, Tanja (F) – Family Violence – a Human Rights Issue?

 

• Nyborg Lauritsen, Annemette (GR) – The Most Dangerous Men of Greenland.

 

• Ohisalo, Jussi (F) – Argumentation in the Criminal Process: The Case of Economic Crime.

 

• Olaussen, Leif Petter (N) – Confidence in the Courts among Norwegians.

 

• Olsen, Hilgunn (N) – Self help Group – Crime and Drug problems.

 

• Pettersson, Lotta (S) – The Men of Freedom – The Efforts to Fight Organized, Transnational Crimes in the European Union and some Men Convicted of Smuggling of Alcohol and Tobacco.

 

• Pettersson, Tove (S) – Conception of Girls and Boys as Perpetrators of Acts of Violence.

 

• Poppel, Mariekathrine (GR) – Domestic Violence – Violence against Women.

 

• Renland, Astrid (N) - Her Mistress’ Voice.

 

• Saemundsdottir, Magret (I) – A Comparsion between Offenders Serving Community Service Depending on Type of Sentence.

 

• Skardhamar, Tordbjørn (N) New Start in Working Life – Strategies for Inclusion.

 

• Skilbrei, May-Len (N) – Nordic Prostitution Control.

 

• Skrinjar, Monica (S) – Male Drug Users.

 

• Smolej, Mirka (F) – Crime in the Media and Fear of Crime.

 

• Sorensen, David (DK) – Do Anti-Victimization Programs Generalize Actross Borders? Prospects for a Danish Experiment in Burglary Reduction.

 

• Stecher, Jesper (DK) - Computer Crime – is it a Problem?

 

• Stevens, Hanne (DK) – Evaluation of Youth-Contracts.

 

• Stoorgard, Anette (DK) - Treatment of Drug Addiction in Prisons.

 

• Svensson, Kerstin (S) – Who Needs Victim Support?

 

• Thorisdottir, Rannveig (I) – Perception of Safety and Crime in the Neighborhood.

 

• Virtanen, Timo (F) - Drug-free Units in the Treatment of Drug Abuse as Experienced by Prison Inmates.

 

 

II.2.2. Kontaktseminarium

 

Kontaktseminariet år 2003 organiserades 6-7. november på Lejondals slott i Bro, Sverige. Den viktigaste punkten på agendan var samarbetet mellan NSfK och de Nordiska brottsförebyggande råden. I seminariet deltog 19 representanter från Norden; 10 rådsmedlemmar från NSfK och 7 representanter från de nordiska brottsförebyggande råden (två av dessa representerade både NSfK och de nordiska brottsförebyggande råden). Dessutom deltog redaktören för tidskriften ”Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention” och den danska redaktören för databasen ”Bibliography of Nordic Criminology” samt två representanter för NSfK:s sekretariat.

 

Under seminariet diskuterades främst fortsatt finansiering av Journalen (Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention) och bibliografin (Bibliography of Nordic Criminology). De nordiska brottsförebyggande råden delgav sina krav om att journalen måste utvecklas mot tidskrift med mera material om brottsprevention.

 

 

II.3. Nyhetsbrevet: Nordisk Kriminologi

 

NSfK’s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi, utkom år 2003 med 3 nummer. Nyhetsbrevet distri-bueras till ca. 1200 privatpersoner, institutioner, bibliotek och myndigheter – primärt inom Norden. Nyhetsbrevet innehåller bl.a. information från sekretariatet om NSfK:s aktuella verk-samhet, upplysningar om kommande evenemang i de nordiska länderna och annanstans, resebrev och artiklar om aktuella kriminologiska och kriminalpolitiska frågor samt nyutkommen relevant litteratur i de nordiska länderna. Ihopsättandet av nyhetsbrevet sker vid sekretariatet i samarbete med kontaktsekreterarna. Nyhetsbrevet finns även tillgängligt on-line på NSfK:s hemsida. Hemsidan ( www.nsfk.org ) är engelskspråkig. Sekretariatet sköter om uppdateringarna av hemsidan.

 

Även många läsare utanför de nordiska länderna har välkomnat informationen i Nordisk Kriminologi. Många fler, i synnerhet inom administrationen och bland forskarna, kunde tänkas ha stor nytta om upplysningarna t.ex. om aktuella kriminalpolitiska händelser och debatter vilka regelmässigt rapporteras i Nordisk Kriminologi.

 

 

 

II.4. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention

 

Tidskriften ”Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention” utges av NSfK i samarbete med de brottsförebyggande råden i de nordiska länderna, vilka finansierar omkostnader till förlag och redaktör med hälften var. NSfK:s årsbok Scandinavian Studies in Criminology som hade utgivits i 16 volymer ersattes år 1999 med Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Journalen är en vetenskaplig, engelskspråkig peer review - tidskrift. Den är samtidigt en slags efterträdare till Brå-tidskriften Studies on Crime and Crime Prevention, vilken likaså lades ner med att den nya tidskriften etablerades. Journalen utkommer med två nummer per år, 6-7 artiklar (ca 112-120 sidor) per nummer. Journalen avviker från sina företrädare i att den erbjuder nordiska forskare ett öppet högklassigt forum där de kan få sitt arbete kritiserat (det är denna aspekt av peer review -systemet som ofta förbises när man överväger för- och nackdelarna med investeringen) och publicerat. I synnerhet är denna möjlighet värdefull för doktorander, vilka kan få delar av sina avhandlingar publicerade i ett vetenskapligt accepterat sammanhang. Likaså presenterar Journalen ett skådefönster av aktuell nordisk kriminologisk forskning både för nordiska och utomstående kolleger.

 

Under år 2003 har följande nummer utkommit Vol 3 No 2 2002 och Vol 4 No 1 2003. Även följande nummer: Vol 4 No 2 2003 har färdigställts.

 

Redaktionen för tidskriften har under det gångna året jobbat aktivt för att utveckla Journalen och för att hinna ikapp publiceringstidtabellen. Redaktionen har använt sig av formella och informella kontakter för att nå tänkbara författare. Framför allt har redaktionen arbetat för att utveckla Journalen till att innehålla fler artiklar om brottsförebyggande arbete.

 

Under kontaktseminariet mellan NSfK och De Nordiska Brottsförebyggande råden i Bro, Sverige 6-7.11.2003 har NSfK förhandlat en fortsatt finansiering av tidskriften.

 

Redaktörer

Redaktör för tidskriften är Felipe Estrada (Sverige). Lena Westfelt fungerar som redaktörs-assistent.

 

Redaktionsråd

Medlemmarna av redaktionsrådet har år 2003 varit:

Anette Storgaard (Danmark/NSfK)

Arne Grahm (Danmark/Kråd)

Hannu Takala (Finland/Kråd)

Ragnheiður Bragadóttir (Island/NSfK)

Heidi Mork Lomell (Norge/NSfK)

Inger Marie Fridhov (Norge/Kråd)

Marie Torstensson (Sverige/NSfK)

Erik Grevholm (Sverige/Kråd)

 

Redaktionsrådet har inte sammankommit år 2003.

 

Förlag

Tidskriften utges - med ekonomiskt stöd från samarbetspartnerna: NSfK och de brottsförebyggande råden i Norden - av förlaget Taylor & Francis. Förlaget har år 2003 mottagit SEK 128.000 i publiceringsstöd. NSfK har betalat hälften av summan samt hälften av chefredaktörens honorar på SEK 50.000 och hälften av redaktörens resekostnader. Redaktören har i år haft ett resekonto på 15.000 SEK till sitt förfogande. Redaktionen har under det gångna året diskuterat marknadsföringen med förlaget för att nå ut till fler läsare. Antalet prenumeranter i början av november månad år 2003 var 122.

 

 

II.5. Bibliografi - ”Bibliography of Nordic Criminology”

 

Under tidigare år har NSfK publicerat ett par volymer av Nordisk kriminologisk bibliografi i bokform. Denna typ av bibliografi ersattes 1998 med Nordisk elektronisk kriminologisk bibliografi (publiceras på Internet på fortlöpande basis med namnet Bibliography of Nordic Criminology, bibliography.nsfk.org). Bibliografin innehåller nordisk kriminologisk forskning fr.o.m. 1999 (för äldre litteratur hänvisas till de tryckta bibliografierna). Nätverket bakom bibliografin består av en nationell redaktör i respektive nordiskt land (”focal point”), som vanligtvis arbetar vid ett kriminologiskt specialbibliotek. Dessutom finns det en ”övernationell redaktör”. Den ”övernationella redaktören” väljs på det årliga arbetsmötet för en period på 1 år. I idealfallet sköts allt bibliografiarbete av professionella bibliotekarier, men i praktiken har det ibland visat sig vara svårt att hitta personer som skulle ha tillräckligt med tid.

 

De nationella redaktörerna har ansvar för sökning och registrering av litteratur för respektive land i NSfK:s nordiska kriminologiska bibliografi. Den ”övernationella redaktören” koordinerar verksamheten.

 

Under det gågna året har NSfK arbetat för att upprätthålla avtal med de bibliotek som redaktörerna jobbar vid för att verksamheten skall vara fastare förankrat vid biblioteket.

 

Avtal har upprättats med följande bibliotek:

-Polishögskolans bibliotek, Sverige

-Biblioteket vid Rättspolitiska forskningsinstitutet, Finland

-Kriminalistiska bibliotek vid det juridiska fakultetet vid Köpenhamns uni., Danmark

-Det juridiske fakultetsbibliotek, universitetet i Oslo, Norge

-Fångvårdsväsendets bibliotek vid Fångvårdens utbildningscentral, Finland

-Polisyrkeshögskolan, Finland

-Landsbókasafn Íslands Háskólabókasafn (National and University Library of Iceland)

 

Åt de nationella redaktörerna betalas ett arvode på 700 € per land av NSfK. Den ”övernationella redaktören” erhåller ett årligt arvode på 1.000 € av NSfK. De nordiska brottsförebyggande råden har fram till 2001 frivilligt bidragit sammanlagt med ca. 30 % av utgifterna under treårsperioden 1999-2001. Under kontaktseminariet mellan NSfK och de nordiska brottsförebyggande råden i Bro, Sverige 6-7.11. förhandlades en ny finansierings basis för bibliografin, där de nordiska brottsförebyggande råden (BRÅ, DKR, KRÅD,RTN) står för hälften av kostnaderna (Hosting och redaktörsarvoden).

 

Nationella redaktörer år 2003 har varit:

Rie Iversen (Danmark)

Ville Hinkkanen (Finland)

Audur Gestdóttir (Island)

Vibeke Lagem (Norge)

John Squires (Sverige)

Aili Takalo (”Nordic Editor”)

 

Avtalet med EPM data AB som fungerade som teknisk leverantör för etablering och upprätthållande gick ut den 31 januari 2003. Ett avtal hade ingåtts med det finska företaget Nordem Oy den 2 september 2002 om uppbyggande och upprätthållande av bibliografin, eftersom EPM data AB:s prisnivå var för hög. Efter att det visat sig att Nordem Oy:s tjänster inte uppfyllde alla de krav som uppställdes beslöt NSfK att häva avtalet med Nordem våren 2003 och ingå ett avtal med Systems Garden Oy. Systems Garden Oy (Tekniikantie 14, Innopoli II, 02150 Espoo, FINLAND) fungerar som teknisk leverantör medan själva databasen finns på en utomstående server, som upprätthålls av NBL Solutions Oy (Tähdenlennonkuja 22, 02240 Espoo, FINLAND)

 

I syfte att koordinera bibliografiarbetet håller de deltagande biblioteken och NSfK ett årligt möte; år 2003 ordnades bibliografimötet den 9 maj i Helsingfors. I mötet deltog redaktörer från varje nordiskt land. Aili Takalo (Finland) blev återvald till ”övernationell redaktör” fram till nästa möte som skall hållas i slutet av februari månad 2004 i Köpenhamn.

 

Adressen till Bibliography of Nordic Criminology är http://bibliography.nsfk.org

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultatredovisning 01.01.2003 – 31.12.2003

 

 

 

2003 (EURO) 2002 (EURO)2001 (EURO)

Intäkter

Statsbidrag 303.720.55 298.368,19

Forskarseminarium, återbetalning 231,26

Rådsmötet, återbetalning 398,44

Bibliografistöd 5.467,63

Diverse inkomster 0,01 600,30

Ränta 2.350,27 3.914,17

 

 

Summa intäkter 306.070,83 308.980,00

 

 

Utgifter

Lön 53.060,84 39.174,89

Honorarer 19.865,28 8.780,44

Kontorskostnader 9.826,04 5.244,84

Kontorsutrustning 3.486,76 4.524,26

Rådsmöte 18.195,69 12.076,75

Forskarseminarium 59.226,60 49.327,07

Kontaktseminarium 18.187,33 0,00

Resestöd 12.373,75 13.691,52

Forskningsstöd 89.730,68 38.441,83

Arbetsgrupper - 13.167,72

Bibliography of Nordic Criminology 13.782,90 12.342,95

Journal of Scandinavian Studies 8.711,36 15.028,48

Nordisk Kriminologi 8.346,97 10.933,67

Seminarierapport 2.630,31 3.110,85

NTfK 6.750,01 6.749,35

Resande seminarium 16.503,83

ESC-konferens 9.276,14

Bankavgifter 212,49 99,23

Andra kostnader 1.477,54

 

 

Summa utgifter 350.166,98 234.171,39

 

Årets resultat -44.096,15 74.808,61

 

 

 

 

 

 

Balans 31.12.2003

 

 

Förmögenhet 2003 (EURO) 2002 (EURO) 2001 (EURO)

 

Bankmedel 236.444.52 223.818,37

Kontanter 0,00

Resultatregleringar 1.093,79

 

Förmögenhet sammanlagt 237.538,31 223.818,37

 

 

Eget kapital och skulder

 

Eget kapital 114.716,72 39.908,13

Årets resultat -44.096,15 74.808,61

 

Resultatregleringsskulder:

bankavgift 3,03

skulden till JM 107.753,12

revisorn 1345,50

 

Skulder totalt: 166.917,74 109.101,65

 

Skulder och eget kapital: 237.538,31 223.818,37

 

 

Annual Report send | link to this page |