04 September 2002

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Årsrapport 2002


Innehållsförteckning

Förord 3

I. Organisation 5

I.1. Sekretariat 5

I.2. Samarbetsrådets sammansättning och uppgifter 5

I.3. Rådsmötet 6

I.4. Kontaktsekreterare 7

I.5. Revisor 7

I.6. Bokförare 7

II. Verksamhet år 2002 8

II.1. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK 8

II.1.1. Beviljade forskningsstöd år 2002 8

II.1.2. Beviljade resestöd år 2002 10

II.1.3. Rapporterade forskningsprojekt år 2002 11

II.2. Seminarier 15

II.2.1. Forskarseminarium 15

II.2.2. Resande seminarium 18

II.2.3. Kontaktseminarium 18

II.3. Nyhetsbrevet: Nordisk Kriminologi 19

II.4. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 20

II.5. Bibliography of Nordic Criminology 21

III. Resultat år 2002

Resultatredovisning 01.01.2002 – 31.12.2002 23

Balans 31.12.2002 24

Förord

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi har nått en respektabel ålder på 40 år. Det var år 1962 som de nordiska justitieministerierna beslöt att grunda samarbetsrådet för att befrämja kriminologisk forskning och kunna rådgiva regeringarna i de nordiska länderna i kriminalpolitiska frågor. Utdelning av forsknings- och resestöd är fortfarande en central funktion av NSfK och det

40:e jubileumsåret har också varit ett mycket aktivt verksamhetsår med många seminarier och annan verksamhet. Under det gångna året har NSfK organiserat ett resande seminarium till England, ett forskarseminarium i Skevik, Sverige, och ett kontaktseminarium i Lund, Sverige.

Resande seminariet gick av stapeln i april månad då när våren är som vackrast i England. 17 stycken nordbor deltog i den tio dagar långa resan. Deltagarna besökte många institutioner och forskningscentra till exempel i Cambridge, Oxford, Keele och Portsmouth. Därtill besökte gruppen fängelser och Home Office i London. Resan var ytterst fruktbar med tanke på att skapa kontakter mellan de olika deltagarna sinsemellan och med personer i England. En reserapport publicerades i Nordisk Kriminologi 28(3) 2002.

Forskarseminariet på Skeviks Gård utanför Stockholm med temat ”Perspektiv på våld” den 23 – 26 maj var NSfK:s 44:e forskarseminarium. NSfK:s forskarseminarier fortsätter nämligen den tradition som började redan innan NSfK skapades. Nordiska Forskarseminarier i Kriminologi ordnades redan åren 1958, 1959, 1960 och 1961. Information om dessa kan hittas på NSfK:s hemsida (www.nsfk.org). Vid seminariet i Skevik diskuterades under plenumsessionerna bland annat följande teman: definitioner av våld och våld i ett komparativt perspektiv, föreställningar om våld och offer samt våld i olika historiska perspektiv. Deltagarna fick även själva presentera sina papper i ett antal arbetsgrupper. Rapporten från seminariet publicerades i augusti 2002 och kan i sin helhet laddas ned från NSfK:s hemsida (www.nsfk.org).

Kontaktseminariet i Lund ordnades den 8 – 10 oktober i Lund med hjälp av prof. Per-Ole Träskman. Seminariets tema var ”Rapportunderlåtelse, åtalsunderlåtelse, påföljdseftergift etc. som en del av straffsystemen i Norden”. Kontaktseminarier ordnas för att myndigheterna och forskarna från de olika nordiska länderna kan samlas kring en viss aktuell fråga. Rapporten från Lund publiceras i början av året 2003.

Förutom seminarier har NSfK fortsatt att publicera sitt nyhetsbrev ”Nordisk Kriminologi” som kommer ut tre gånger om året och innehåller kriminalpolitiska nyheter från Norden samt annan aktuell information. År 2002 var nyhetsbrevets 28:e publiceringsår. Information spridas även via NSfK:s hemsida och postningslista. NSfK deltar även i publiceringen av tidskriften ”Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention” tillsammans med de nordiska brottsförebyggande råden. Tidskriften föddes år 1999 då NSfK:s och BRÅ:s gamla, motsvarande publikationer lades ihop och dess första nummer kom ut år 2000.

Bibliography of Nordic Criminology (BNC) är en on-line databas som grundades år 1999. Den uppdateras av nordiska bibliotekarier och upprätthålls på en privat server. Även själva databasprogrammet har utarbetats av en privat firma. Vid sitt årliga möte i mars 2002 beslöt rådsmedlemmarna att bibliografin skulle flyttas till en ny firma som kan erbjuda en billigare lösning. Detta har man åstadkommit och bibliografins vidareutveckling fortsätter.

Helsingfors, 24.2.2003

Kauko Aromaa Anna Esko Förman Chefsekreterare

I. Organisation

I.1. Sekretariat

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) Nylandsgatan 37 PB 157 FIN - 00121 Helsingfors +358 9 160 68268 (tfn) +358 9 160 67890 (fax)

http://www.nsfk.org

Kauko Aromaa, förman, kauko.aromaa@om.fi, +358 9 160 67881 (tfn)

Jerzy Sarnecki, vice förman, jerzy.sarnecki@crim.su.se, +46 8 16 2102 (tfn)

Anna Esko, chefssekreterare, anna.esko@om.fi, +358 9 160 68268 (tfn)

Joachim Enkvist, admin. sekreterare, joachim.enkvist@om.fi, +358 9 160 69804 (tfn)

Martina Lybeck, admin. sekreterare, martina.lybeck@om.fi, +358 9 160 69804 (tfn)

Olli Rikala, admin. sekreterare, olli.rikala@om.fi, +358 9 160 69804 (tfn) (fr.o.m. 1.7.2002)

Joachim Enkvist och Olli Rikala arbetar på timlön. Martina Lybeck arbetade på deltid under våren 2002. Anna Esko arbetar på heltid. Sekretariatet befinner sig i det finska justitieministeriets lokaler under åren 2001 – 2003.

I.2. Samarbetsrådets sammansättning och uppgifter

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) består av 15 medlemmar, som utnämns av de nordiska ländernas respektive justitieministerier/regeringar. Mandatperioden är tre år och kan förnyas. I enlighet med stadgarna är vart och ett av medlemsländerna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) representerat med tre medlemmar i Rådet. Medlemmarna representerar först och främst kriminologisk forskning, men omfattar också representanter för administrativa myndigheter i de respektive länderna.

Verksamheten administreras av sekretariatet som består av förmannen och en heltidsanställd verksamhetsledare (stadgan använder uttrycket ”sekreterare”) tillsammans med tillfällig eller varaktig kontorspersonal. Sekretariatet arbetar enligt riktlinjer som har definierats i statuterna (godkända av ministerierna) samt enligt de förändringar i riktlinjerna som diskuteras och godkänns av Rådet (och styrks av ministerierna), vanligtvis vid det årliga rådsmötet i mars månad. Utöver det reguljära årsmötet kan sekretariatet vid behov i samråd med rådsmedlemmarna fatta beslut i aktuella frågor. Initiativet kan komma från sekretariatet eller från rådsmedlemmarna. Brådskande beslut kan även fattas separat i samråd med alla rådsmedlemmar per capsulum. Bl.a.

på grund av kostnadsskäl har man vanligtvis inte haft extraordinarie rådsmöten fast detta är möjligt1.

NSfK fungerar som kontaktorgan mellan nordiska forskare, som arbetar med kriminologiska och kriminalpolitiska frågor. Rådet har som syfte att främja kriminologisk forskning. Bland annat genom att bevilja forskningsstöd och genom att själv ta initiativ till att genomföra kriminologisk forskning. NSfK fungerar också som kontaktorgan mellan kriminologisk forskning och den praktiska kriminalpolitiken i Norden. Rådet skall således bland annat bistå myndigheterna i de nordiska länderna och Nordiska Rådet i kriminalpolitiska frågor. Dessutom har NSfK i uppgift att sprida information om nordisk kriminologi - först och främst i Norden, men också till länder utanför Norden.

Uppgiftsbeskrivningen har ett kriminalpolitiskt mål. Kriminologisk forskning bör främjas därför att ministerierna/beslutsfattarna behöver vetenskaplig kunskap med kriminalpolitisk relevans. Ministerierna/beslutsfattarna bör även vara medvetna om vetenskapliga forskningsrön på området, för att bättre kunna förverkliga kunskapsbaserad (”knowledge-based”) kriminalpolitik.

Innevarande period sträcker sig från den 1 januari 2001 till 31 december 2003.

År 2002 hade Rådet följande sammansättning:

Danmark: Britta Kyvsgaard Annika Snare Anette Storgaard

Finland: Kauko Aromaa (förman) Päivi Honkatukia Jukka Lindstedt

Island: Ragnheiður Bragadóttir Helgi Gunnlaugsson Kristrún Kristinsdóttir

Norge: Kjerstin Askholt Kjersti Ericsson Sturla Falck

Sverige: Jan Andersson Monika Olsson Jerzy Sarnecki (viceförman)

I.3. Rådsmötet

Rådets ordinära möte hölls den 20 – 21 mars 2002 i Köpenhamn. Rådsmedlem Kjerstin Askholt var frånvarande 21.3.2002.

1 År 2002 organiserades faktiskt ett extraordinarie "minirådsmöte" i samband med årets forskarseminarium i Sverige för att diskutera NSfK:s verksamhet och framtid.

I.4. Kontaktsekreterare

NSfK:s nationella kontaktsekreterare har bland annat i uppgift att rapportera om kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter till NSfK:s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi. Dessutom bistår kontaktsekreterarna sekretariatet med att arrangera möten, sprida informationsmaterial till de lokala miljöerna, besvara konkreta förfrågningar och ta hand om andra praktiska uppgifter.

Följande personer har fungerat som kontaktsekreterare år 2002:

Jesper Stecher, Retsvidenskabeligt Institut D, Københavns Universitet (Danmark) Aarne Kinnunen, Kriminalpolitiska avdelningen (Finland) Mariekathrine Poppel, Grønlands Hjemmestyre, Paarisa (Grønland) Rannveig Thorisdóttir, Lögreglan i Reykjavík (Island) Ragnhild Hennum, Institutt for kriminologi, Universitetet i Oslo (Norge) Lotta Pettersson, Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet (Sverige)

I.5. Revisor

OFR-revisor, Kaisa Sistonen, det finska justitieministeriet, är revisor för Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi under åren 2001 – 2003.

I.6. Bokförare

Finska justitieministeriets betalningscentral har skött om löneutbetalning och betalningscentralen har tillsammans med NSfK:s sekretariat skött om bokföringen.

II. Verksamhet 2002

II.1. Forsknings- och resestöd

II.1.1. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK har uppdaterats och däri har gjorts vissa mindre ändringar. Anvisningarna finns i en svenskspråkig och engelskspråkig version. Den svenskspråkiga versionen har publicerats i nyhetsbrev nr 28(2) 2002. Bägge versioner är tillgängliga på NSfK:s hemsida (www.nsfk.org).

II.1.2. Beviljade forskningsstöd år 2002

NSfK delar årligen ut ekonomisk stöd för enskilda forskningsprojekt, för studieresor och för arbetsgruppmöten. Därtill kan ordföranden dela ut individuella mindre resestipendier för deltagande i vetenskapliga konferenser m.m.

Praxis har varit att man som forskningsbidrag har delat ut summor som kanske bäst lämpar sig för att utveckla eller fördjupa en forskningsplan (pilotprojekt) eller för initierandet eller slutförandet av ett större projekt, eller som delfinansiering av doktorsavhandlingar o.dyl.

På rådsmötet 2002 beslöt man att NSfK i framtiden skall definiera vissa temaområden som prioriteras när forskningsstöd utdelas. Vilka temaområden som skall väljas för år 2004 skall tas upp på rådsmötet år 2003. Förslag har redan gjorts om en rad alternativa teman: narkotika och narkotikapolitik, ungdom och social kontroll, nya kontrollregimer och kontrollformer, fängelsesituationen, individualpreventionens nya frammarsch, privatisering av sekundärkontrollen m.fl.

NSfK behandlade på sitt årliga rådsmöte ansökningar om ekonomiskt stöd till kriminologiska forskningsprojekt m.m. Fristen för ansökningstiden var 15 januari 2002. Ansökningarna behandlades i enlighet med gällande riktlinjer för ansökning om finansiellt stöd av NSfK, som offentliggjorts i Nordisk Kriminologi 25(3) 2000 och på NSfK:s hemsida.

År 2002 mottog Samarbetsrådet 29 ansökninger om ekonomiskt stöd till forskningsprojekt m.m. Totalt beviljade Samarbetsrådet 82.984,06 euro. Därtill sattes till betalning 6 687,32 euro till Elin Kippe för projektet Kjøp av sex før og etter en lovendring. Stödet hade beviljats redan år 2001, men Kippe hade sökt om uppskov, vilket rådsmedlemmarna godkände.

Följande tio forskningsprojekt och arbetsgruppmöten har mottagit ekonomiskt stöd 2002:

� Jon Gunnar Bernburg (I), 8 000 € i forskningsstöd för projektet ”The labeling of social deviants in Iceland: A national survey of stereotyping and exclusion of people who have been arrested, accused or punished for a crime.”

Som utgångspunkt används stämplingsteorin. I den första delen av projektet görs en kvalitativ forskning och intervjuer av vissa personer verksamma i straffrättssystem samt en analys av tidningsdiskussioner om kriminalitet. Avsikten är att få en uppfattning om stereotyper om personer stämplade som kriminella. I den andra delen av projektet skall begrepp från den kvalitativa delen utnyttjas och det skall göras en survey. I surveydelen skall det mätas attityder och uppträdande mot dem som har blivit arresterade, åtalade och dömda för brott.

� Brantsæter, Marianne (N), 7 545,30 € i forskningsstöd för projektet ”Characteristics of the Nordic research-based literature on perpetrators of child sexual abuse”. Der er tale om et komparativt litteraturstudium, rettet mod videnskabelig litteratur vedrørende overgribere. Hensigten er at indkredse vidensbilledet og forskningsmæssige perspektiver på forståelsen of overgribere samt at se dette i sammanhæng med myndighedernes håndtering og strategier for at reducere overgrep mod børn. Der lægges envidere op til en vurdering af den nordiske litteratur set i forhold til den internationale.

� Falck, Sturla (N), 4 138,40 € i understöd för att uppdatera den norska delen av

”Nordic Criminal Statistics 1950-1995”.

� Feyling, Ragnhild (N), 6 000 € i forskningsstöd för projektet ”Løslatelsedagen”.Ändamålet med projektet är att undersöka vilka regler och rutiner som man följer vid frigivning av fångar i Norge och de andra nordiska länderna. Målet är att intervjua fångar strax innan frigivningen och just därefter.

� Franko Aas, Katja (N), 9 375 € i forskningsunderstöd för projektet ”Management of New Risks: A Scandinavian Perspective”. Projektet är en teoretisk litteraturstudie om hur de skandinaviska länderna tar del i det

s.k. kriget mot terrorismen. Det är fråga om rättsliga aspekter: Hur definierar man de nya riskerna? Vad är förhållandet mellan ökande krav på säkerhet och traditionella rättsliga principer?

� von Hofer, Hanns (S), 14 955,36 € i understöd för att uppdatera ”Nordic Criminal Statistics 1950-1995”.

� Johansen, Anja Marianne (D) 5 000 € i forskningsunderstöd för projektet ”Klager over politiet: en komparativ analyse af politiklagesystemer i Storbritanien, Tyskland og Danmark.” Projektet är en komparativ undersökning av hur man i 3 olika länder, Tyskland, Storbritannien och Danmark, hanterar anmälningar/klagomål mot poliser i tjänst. Undersökningen har pågått sedan hösten 2000.

� Lattu, Emmi (F), 13 000 € i forskningsunderstöd för projektet ”Violence by women in Finland”. Ändamålet med projektet är att undersöka våld som utövas av finska kvinnor. Studien omfattar en statistikgenomgång och intervjuer med två grupper av kvinnor. Den ena gruppen utgörs av kvinnor som har begått våldshandlingar gentemot deras partner eller barn och därmed nu besöker familjerådgivningscenter, och den andra gruppen av kvinnor som sitter i fängelse.

� Ólafsson, Jón Óttar (I), 8 000 € i forskningsunderstöd för projektet ”Violence in Public: Disentangling the Agency and Structural Effects”. Studiens syfte är att studera faktorer som påverkar våldsamt beteende hos unga män i Reykjavik. Studien är inriktad på att sammanföra socialekologiska och individuella faktorer bakom våldet och är klart inspirerat av Wikströms och Loebers (2000) ansats.

� Ollus, Natalia (F) ett arbetsgruppsstöd på 6 970 € för den nordiska arbetsgruppen för

den internationella offerundersökningen om våld mot kvinnor.

Sammanfattningsvis kan ovanstående lista ge ett intryck om att våld med fyra projekt utav nio kanske har varit en latent prioriteringsposition i programmet 2002, eller att norsk kriminologi med fyra forskare utav tio skulle ha föredragits på något sätt. Resultatet återspeglar dock i stort sett fördelningen av ansökningarna. Att våld förekommer i så många fall tycks främst reflektera det mer allmänna läget att våldsrelaterad forskning är mycket populärt inom kriminologin överlag och detsamma gäller nordisk kriminologi.

II.1.3. Beviljade resestöd 2002

Inom budgetramarna för år 2002 har NSfK:s förman löpande behandlat ansökningar om ekonomiskt stöd till rese- och forskningsaktiviteter med upp till 550 euro för individuella resor (huvudregel) och upp till 1 400 euro för kollektiva resor. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd samt regler för rapportering är senast tryckta i ”Nordisk Kriminologi 28(2) 2002”.

Följande 27 personer har beviljats resestöd av NSfK:s förman:

Ragnhild Sollund (N) för deltagande i European Group for the study of Deviance and Social Control’s möte i Warszawa 18-20 januari 2002.
Karen Leander (S) för deltagande i European Group for the study of Deviance and Social Control’s möte i Warszawa 18-20 januari 2002.
Liv Os Stølan (DK) för deltagande i European Group for the study of Deviance and Social Control’s möte i Warszawa 18-20 januari 2002.
Karen Marie Iversen (DK) för deltagande i NSfK:s bibliografimöte i Helsingfors 26 april 2002
Ulla V. Bondeson (DK) för deltagande i möten för styrelsen för International Society for Criminology och Campbell Collaboration Crime and Justice Group, Paris 2-4 maj 2002.
Ilkka Levä (F) för deltagande i polisforskarnas arbetsgruppsmöte i Reykjavik 14-17 augusti 2002.
Agneta Mallén (F) för deltagande i Nordisk Sociologkongress i Reykjavik 15-17 augusti 2002.
Heini Kainulainen (F) för deltagande i Nordisk Sociologkongress i Reykjavik 15-17 augusti 2002.
Jo Hadley (UK/F) för deltagande i Nordisk Sociologkongress i Reykjavik 15-17 augusti 2002.
Anna Ryding (S) för deltagande i Nordisk Sociologkongress i Reykjavik 15-17 augusti 2002.
Christina Ericson (S) för deltagande i 30th Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Contol i Krakow 29 augusti till 1 september 2002.
Niklas Roth (S) för deltagande i 30th Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Contol i Krakow 29 augusti till 1 september 2002.
Kari Saari (F) för deltagande i 30th Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Contol i Krakow 29 augusti till 1 september 2002.
Anne Väisänen (F) för deltagande i 30th Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Contol i Krakow 29 augusti till 1 september 2002.
Mika Junninen (F) för deltagande i The Second Annual Conference of The European Society of Criminology i Toledo 4-8 september 2002.
Aarne Kinnunen (F) för deltagande i The Second Annual Conference of The European Society of Criminology i Toledo 5-7 september 2002.
Torbjørn Skardhamar (N) för deltagande i The Second Annual Conference of The European Society of Criminology i Toledo 5-7 september 2002.
Maria Hartwig (S) för deltagande i the 12th European Conference on Psychology and Law i Leuven 13-17 september 2002
Katarina Jacobsson (S) för deltagande i Conference on Ethnographic Organizational Studies i St. Gallen 19-21 september 2002.
Joakim Thelander (S) för deltagande i Conference on Ethnographic Organizational Studies i St. Gallen 19-21 september 2002.
David Wästerfors (S) för deltagande i Conference on Ethnographic Organizational Studies i St. Gallen 19-21 september 2002.
Britta Mogensen (DK) för deltagande i en konferens arrangerad av The European Network on Conflict, Gender and Violence i Valencia 22-25 september 2002.
Bo Wagner Sørensen (DK) för deltagande i en konferens arrangerad av The European Network on Conflict, Gender and Violence i Valencia 22-25 september 2002.
Jenny Karlsson (S), Lotta Pettersson (S) och Lena Roxell (S) för deltagande i American Society of Criminology 54th annual meeting i Chicago 13-16 november 2002.

Resestöd har utdelats för konferensdeltagande i många olika ämnen, vilket i någon mån återspeglar de multidimensionella inriktningarna inom nordisk kriminologi samt det stora antalet olika internationella vetenskapliga konferenser där nordiska kriminologer kan hävda sig. Principen är att för att få resestöd bör man hålla en egen presentation. Också dessa bidrag visar på ett tydligt sätt hur många olika typer av forskare som har haft behov för NSfK:s resestöd.

II.1.4. Rapporterade forskningsprojekt 2002

Under år 2002 har 11 st. forskningsrapporter emottagits. Här nedan följer en kort beskrivning av de inlämnade rapporterna. Mer omfattande uppgifter kan vid behov fås av sekretariatet :

-Timo Ahonen (FIN), ”Om återfall och kriminalpolitik i Sverige och Finland”

Avsikten med forskningsprojektet är att undersöka de straffideologier på vilka användningen av hårdare straff för återfallsförbrytare grundar sig på samt att undersöka vilka rättsliga samt även faktiska följder återfallet har för återfallsförbrytare. Återfall är den mest använda straffskärpningsgrunden i Norden. Med tiotusentals återfall om året kan man dock fråga sig huruvida återfallsskärpningen uppfyller lagens målsättningar för straffbestämning och huruvida straffmätningen verkligen står i rättvist förhållande till brottens skadlighet och farlighet.

-Thoroddur Bjarnason (IS), ”Violence and Victimization Among Adolescents in Eight European Countries”

The research project is a comparative cross-cultural study of violence and victimization in Iceland, Lithuania, Sweden, Cyprus, France, Ireland, Malta and Slovenia. The data for this project comes from the Crime and Delinquency Module of the comparative European ESPAD project. The project is based on national representative stratified cluster samples of 15-16 year old students in schools and classes, with sample size ranging from about two thousand to about ten thousand students in each of the participating European country.

-Lars Holmberg (DK) and Evy Frantzen (NO), ’Police research working group meeting’ at the University of Oslo 12-14/10/2001.

In October 2001 a working group meeting was held at “Institutt for kriminologi og rettssosiologi” in Oslo. The participants were 20 scholars within the field of police research from all 5 Nordic countries. The meeting had three main goals. The first was to create a viable network between Nordic researchers, the second to provide the participants with knowledge of current research in the other Nordic countries, and the third was to explore the possibilities for future joint research. At the evaluation session that ended the seminar, the general impression was that all these three goals were accomplished – partly because the meeting was held in English.

-My Lilja (SVE), ”Constructing a drug problem – A study of NGOs in St Petersburg, Russia”

In Western Europe and the United States the drug issue has been one of the most discussed social problems since the 1960s. However, in the Soviet Union it was not until perestroika in the mid1980s that any debate on this issue was allowed to take place. Today, about 15 years on from perestroika Russia is in the midst of constructing a new and deliberate drug policy. In constructing such a policy Russia needs advice, assistance and financial support from those Western countries which have already got a clearly defined drug policy. Not surprisingly there are many countries and organisations willing to help Russia in the creation of this policy. The aim of the project is to study how the drug problem in St Petersburg2 is constructed by Russian, European and other international non-governmental interest organisations (NGOs) in St Petersburg. During autumn 2001 semi-structured interviews were carried out with ten representatives of NGOs in St Petersburg. The interviews focused on firstly the structure of the organisations, e.g. their financial situation, whether there are any differences between Russian and international organisations and contacts between the different organisations. Secondly, there has been a focus on how these organisations construct the drug problem with particular emphasis on drug policy tendencies and causes and solutions to the drug problem. Interesting findings was that the NGOs mainly framed the drug problem as a health issue whereas Russian politicians often describe the drug issue as a security problem.

- Kaisa Mäkelä (FIN) ”Näringslivsbrott, straffrätt och kriminalpolitik – empirisk och straffrättsteoretisk undersökning om små konkurser”

Kaisa Mäkeläs forskningsprojekt handlar om små konkurser3 och brottsbekämpningsmedel vid ekonomiska brott i samband med konkurser. Undersökningen består av två delar. Den första

2 St Petersburg is the second largest city in Russia with approximately five million inhabitants. 3 Termen små eller fattig konkurs (på finska ”rauennut konkurssi”) hänvisar till en situation där ett företag gått i konkurs men inte har tillräckliga medel för att täcka konkurskostnaderna. Konkurskostnaderna i dagens Finland är ungefär 10 000 EURO. Situationen har inte tillräckligt reglerats i den finska lagstifningen, fastän ungefär en tredjedel av alla konkurser förfaller på grund av bristen på medel. Det har värderats i flera undersökningar att ekonomiskbrottslighet är vanligast i den här typens konkurser. Ändå har det inte forskats systematiskt kring de små konkurser

delen är en analys om misstänkta brott vid små konkurser. Den andra delen behandlar brottsbekämpningen som en straffrättsteoretisk och kriminalpolitisk fråga. Avhandlingens frågeställning kombinerar således olika kriminologiska och straffrättsliga forskningsmetoder.

Undersökningen har möjliggjort en vidsträckt analys av metoder, inte bara straffsrättsliga metoder, för att bekämpa ekonomisk brottslighet i samband med små konkurser. Olika forskningsmetoder och användningen av det empiriska materialet i samband med teoretiska synpunkter i undersökningen har lett till att frågeställningen i undersökningen har kunnat fokuseras just på de problem som är relevanta inom gällande verksamhetsområde. Frågeställningen har också möjliggjort en granskning av andra än straffrättsliga metoder för att bekämpa brottslighet. Således har undersökningen skapat ett debattinlägg i diskussionen om ekonomisk brottslighet och brottsbekämpningen.

- Guri Elisabeth Myhre Lie (NO), ”Gateplansprosjektet. Politiets innsats ovenfor misbrukere på gatene i Oslo”

Uropatruljen er en operativ spesialenhet underlagt Narkotikaseksjonen ved Oslo politidistrikt. Hensikten med undersøkelsen var å beskrive politiets forhold til brukerne sett fra Uropatruljens ståsted. Det har vært viktig å frembringe nyansert og mangfoldig kunnskap om en del av politietaten som mange har en formening om, men som få har eksakt kunnskap om. Tolkningen og analysen av Uropatruljens arbeid er bygget på de observasjoner og intervjuer som gjorts. Uropatruljen kan ha en annen forståelse av egen virksomhet.

- Anne Irene Riisøy (NO), ”What’s on the Case-List? Legal Texts and Felonies rediscovered”

Anne Irene Riisøy has published the article ”What’s on the Case-List? Legal Texts and Felonies rediscovered” in the Scandinavian J. of History 27, pp.1-14. The main point was so called case-lists, a medieval source material based upon abstracts of the Norwegian Christian Laws. The focus was set on one aspect in particular: the case-lists also present medieval legislation otherwise lost for posterity, and we can therefore in the article catch a glimpse of unknown felonies centred on taboos concerning food, sex and heathen practice; for instance, in a ”kinky” combination so far unheard of: men having sex with women who ate horsemeat were liable to a fine of 40 marks.

-Anna Ryding (SVE), ”The support work of the crime victim organization”Brottsofferjouren” as a gift exchange and dispute transformation”

The crime victim organization “brottsofferjouren” is profiling as an alternative form of support. It is a voluntary organization, which partly works for amelioration of the situation of the crime victims in the long run and, partly gives psychological and practical support to crime victims. The help is not given for money and the client is not supposed to be able to demand it from the giver. This special social form has given rise to specific and clearly defined norms, which are similar to a gift relation. The direct as well as indirect meaning of crime victim support can be illustrated through a gift metaphor.

Anna Ryding analyzes the crime victim support as a mutual categorization or definition process. This also implies that the giver as well as the receiver must follow certain interaction norms. She

na förrän 1990-talet.

tries to find the answers for the ways to receive the gift, what happens if the giver and the receiver hold different views of that gift situation and in what way these categories can create, reinforce or threaten each other.

The second chapter is also focusing on the relation between the giver and receiver of support but from a different angle. Ryding is analyzing the support work as a special kind of dispute transformation which Felstiner et al (1981) describe as: ”helping people understand their grievances and what they can do about them. Her intention is to use Felstiner, Abel and Sarat’s (1981) classical model of the transformation of disputes as a point of departure of her analysis. Ryding is also showing how the support work, as an established form of conflict management, may be seen not only as the reframing of trouble, but as sometimes creating trouble in itself. The existence and nature of the outside dispute intervention might influence the career of a grievance: if it will be ‘lumped’ or transformed into something else.

-Eva Stenborre (SVE), ’Alternativ till fängelse’

Forskningsrapporten behandlar alternativa påföljdsformer, främst systemet med Day Reporting Center (DRC). Denna straffrättsliga reaktion har tillämpats i USA sedan en längre tid och kan närmast beskrivas som ”dagfängelse”. Syftet med forskningsrapporten var att ge underlag för att besvara frågan om dagfängelser, eller som de nämns i rapporten, daganstalter, även bör införas i Norden. Rapporten inleds med en behandling av DRC som de tillämpas i USA. Därefter diskuteras om daganstalter bör införas i det svenska och de övriga nordiska straffsystemen. Slutligen lämnas ett förslag på hur lagtexten kan utformas om daganstalter införs i Sverige. Förslaget kan tjäna som underlag för om daganstalter övervägs i något annat nordiskt land.

-Joar Tranøy (NO), reisestøtte m.m. i forbindelse med projekt behandling av vanskelige åndssvake i 1940-og 1950-årene. Usedelig utfordrende atferd og medisinske inngrep mot åndssvake i totale institusjoner.

The study has included an attempt to discover how the concept of feeble-mindness was constructed in particular context. The principal component in such diagnoses had to do with the person’s ability to master his or her behaviour and emotions. Deviant behaviour in the total institution was escape, lack of attention, disobediance and lack of respect for the staff may be considered as response to social settings. Expressions like ”unhibited sexuality”, ”unprincipled” and ”unreliabel”, were used to describe ”feeble-minded” women. Unrestrained female sexuality in such cases presented a ”threat to society” as there was a risk these women bring into world children who society did not want. In this context, sterilaztion can be seen as a kind of ”correction” of women’s sexual behaviour and ”immorality”, which were said to have negative ramifications for society. ”Feeble-minded” was a generic term for people who in one way or another disturbed the culture of conformity. As these girls/women were in too weak position to make their voices heard vis-à-vis the authorities, the only way they could refuse the operation was by not turning up for it.

The public sphere was reserved for the men, while the women were asociated with the home and the private sphere. In sharp contrast to the ”normal” image of the woman as an astute, self-controlled and sensual child of nature as well as a model of virtue, the reports reinforced the stereotype of a sexually unreliable and uncontrolled ”public” woman. Castration seems to have been primarily a way of controlling troublesome patients and minimizing their disruptions of medical, nursing and hospital routines. Women were far more than men exposed to social control by those around them in the institution, to moral assessment and to disbarment by definition.

-Svend Trollegaard – Ulf Christiansen – Martin Glarvig, (DK) ”Sammenhænge mellem fore-komsten af kriminalitet og de by –og bebyggelsemæssige forhold”.

Projektet har haft til hensigt at afdække de mulige sammenhænge mellem forekomst af kriminalitet og den fysiske udformning af by- og boligområder og har fokuseret især på de bebyggelses- og planmæssige forhold i lokalområder af en udvalgt kommune (Høje Taastrup) med henblik på at identificere kriminalitetsforebyggende komponenter. Analysen har haft til hensigt at muliggøre udpegningen af en række forhold, som de ansvarlige for de lokale boligområder, herunder boligselskaber, andelsboligselskaber, ejerlaug mv. kan medvirke til at iværksætte med henblik på at reducere risikoen for forekomsten af kriminalitet i samarbejde med de ansvarlige lokale og centrale myndigheder.

Hovedresultatet af analyserne er:

-Der er en signifikant samvariation mellem afstanden fra trafikknudepunktets S-station/ primære indkøbsstrøg og indbrudshyppigheden på adressen – jo tættere på knudepunktet jo større sandsynlighed for forekomst af indbrud. Omvendt er der ikke konstateret entydig samvariation mellem indbrudshyppigheden og de socio-økonomiske forhold, der ofte tillægges betydning i medierne, såsom andel enlige med eller uden børn, andel unge, eller andel udlændinge blandt tilflyttere.

-Analyserne viser, at der er samvariation mellem indbrudshyppighed og udsynsforhold (visibility). Det tyder på, at hvis udsynsforholdene er ringe, d.v.s. hvis trediepart som følge at tæt beplantning, høje hække, stakit eller småbygninger ikke kan eller har svært ved at følge med i, om der er gerningspersoner, der opererer ved boligen eller erhversstedet, er der større sandsynlighed for forekomst af indbrud.

II.2. Seminarier II.2.1. Forskarseminarium

Syftet med forskarseminariet är dels att ge deltagarna en chans att göra sig bekant med relevant forskning och relevanta forskare i grannländerna och även i det egna landet, dels för att skapa möjligheter för både yngre och mer erfarna forskare att träffas inom professionella ramar. För övrigt avses med kravet om aktiv deltagande att deltagarna presenterar sin egen forskning, som då kan tangera huvudtemat eller kan ingå under rubriken "aktuell forskning". Detta ger för yngre forskare en möjlighet att presentera sig och sitt arbete till nordiska kolleger, och likaså för mer etablerade forskare ett relevant nordiskt forum. Det har påpekats att många nordiska experter inte ofta är bekanta i sitt eget land eller i synnerhet i sina nordiska grannländer; detta illustreras väl när man går igenom litteraturförteckningarna i vanliga nordiska forskningsrapporter eller t.ex. i artiklarna i Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Tillställningarna kan även anses som ett slags undervisning jämförbar med seminariedeltagande i vanlig universitetsundervisning. Det är rimligt att seminarieuppträdanden under vissa villkor accepteras som del av universitetsstudier (såsom doktorandstudier); vissa institut har redan erfarenheter om detta.

NSfK höll den 23-26 maj 2002 sitt 44:e forskarseminarium. Seminariet hölls på Skeviks Gård i Stockholm med temat ”Perspektiv på våld”. Som bakgrundsmaterial för seminariet sammanställde sekretariatet en antologi med alla våldsrelaterade artiklar vilka fram till seminarietidpunkten hade publicerats i Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Sammanlagt 63 personer deltog i seminariet, som innehöll följande 36 inlägg:

  • Slag och sparkar – men inte ”våld”. Om vårdbiträdens tal om de gamlas aggressivitet - av Malin Åkerström (SVE)

     

  • Violence and Victimization Among Adolescents in Eight European Countries – av Thoroddur Bjarnason (IS)

     

  • Hvordan vi forstår vold og betydningen av ulike forståelsesmåter – av Hedda Giertsen (NO)

     

  • Utsatt för hatbrott - olika för kvinnor och män? – av Eva Tiby (SVE)

     

  • From Rule of Law to Law and Order – av Jukka Kekkonen (FIN)

     

  • Dødsstraf: Voldens Former – av Inga Floto (DK)

     

    • Victimization and Inequality. A Study of Self Reported Victimisation in Sweden 1988-1999

       

    • – av Felipe Estrada & Anders Nilsson (SVE)
  • Criminal justice-centred responses to violence against women: For and Against – av Karen Leander (SVE)

     

  • Violence in the private sphere and the criminal justice system – some preliminary thoughts – av Elina Castrén (FIN)

     

  • Crime publicity in the media – extent of crime publicity compared to extent of victimization and fear of crime – av Sari Kemppi (FIN)

     

  • Tough and Violent Girls in the Finnish Media – av Päivi Honkatukia (FIN)

     

  • Violence among Icelandic youth as seen in police records – av Rannveig Thorisdottir (IS)

     

  • Violence against the eye-constructions on violence in the media and their contribution to youngsters out of control – av Ragnhild T. Bjørnebekk (NO)

     

  • Frygt for forbrydelser i Reykjavik centrum: Ændringer i tryghed i 2001 – av Helgi Gunnlaugsson (IS)

     

  • Terrorangrebet på USA og danskernes bekymring for vold og kriminalitet – av Susanne Clausen (DK)

     

  • The Relationsship between Anger, Personality and Blame Attribution – av Anna Kristín Newton (IS)

     

    • Gender Differences Between Boys’ and Girls’ Explanatory Models of their Violent Conduct

       

    • – av Páll Biering (IS)
  • Vold som erfaring… - og definitionens problem i studiet af vold – av Camilla Kvist (DK)

     

    • Om utvecklingen av teoretiska huvudperspektiv för att förklara variationer i våldsbrottslighet

       

    • – av Leif Lenke (SVE)
  • Risk and need analysis – av Maarit Suomela (FIN)

     

  • Etableringen av familievoldskoordinatorer i norsk politi – av Paul Larsson & Ole Johan Strømman (NO)

     

  • När brottsoffret blir målsägare. Om polisen som länken mellan det sociala och det rättsliga – av Anders Green (SVE)

     

  • SEFO-reform: en ny tilnærming til klager og anmeldelser mot politiet? – av Gunnar Thomassen (NO)

     

  • Voldsofres møte med politiet – av Arne Skodvin (NO)

     

  • Justisdepartementets satsning mot “familievold”/”Vold mot kvinner” – av Ellen S. Kittelsbye (NO)

     

  • Två misshandelsbrott av kvinnor medförde olika straffrättsliga reaktioner i Sverige och Norge trots att de bedömdes som lika straffvärda. Finns det ett rättvist straff eller är föreställningen om det rättvisa straffet en illusion? – av Eva Stenborre (SVE)

     

  • Aga, straff och våld – några utdrag från historien av barns agan – av Timo Harrikari (FIN)

     

  • Symbolsk vold – om behandlinga av de norske krigsbarna etter 2. Verdenskrig – av Kjersti Ericsson (NO)

     

  • Vold i historisk perspektiv – verbal vold og traditionel konfliktløsning i Grønland – av Mariekathrine Poppel (GRÖ)

     

  • Violence and social control among drugusers in Oslo – av Nicolay B. Johansen (NO)

     

  • Poverty, masculinity and violence; male pride and aggressive behaviour– av Martti Grönfors (FIN)

     

  • Ungdomsgjenger og vold – av Elisabeth Næss (NO)

     

  • Skolens betydning for minoritetsspråklige menn i norske fengsler – av Tone Viljugrein (NO)

     

  • Past and Present Images of Female Killing – av Annika Snare (DK)

     

  • Embodying masculinities, embodying violences – av James Messerschmidt (USA)

     

  • Policing Political Protest – Gothenburg June 2001 – av Janne Flyghed (SVE)

     

Seminariet lyckades sålunda att behandla temat våld på ett mycket mångsidigt sätt. Flera deltagare kommenterade resultatet såsom inspirerande med hänsyn till deras eget forskningsarbete. Därtill utnyttjade åtminstone vissa deltagare möjligheten att komme överens om professionellt samarbete med sina kollegor.

En rapport med inläggen från seminariet blev publicerad i september månad. Rapporten finns i tryckt format, och kan dessutom laddas ned från NSfK:s hemsida.

II.2.2. Resande seminarium

Under året organiserade och genomförde NSfK ett Resande Seminarium till England under tio dagar. På resan deltog 17 forskare inklusive arrangörer främst från Sverige och Finland men också Norge och Danmark var representerat. Som vetenskaplig ledare för gruppen ställde upp prof. Henrik Tham från Stockholms Universitet. Med hyrd buss reste sällskapet från Heathrows flygfält till Oxford, Keele, Hull, Cambridge, Portsmouth och London. Tidtabellen var intensivt planerad och det praktiska arrangemanget fungerade enligt planerna. Målsättningen med resan var att hjälpa de nordiska forskarna att skapa en överblick om kriminologisk forskning i England, att etablera kontakter med det anglosaxiska forskningsfältet och stimulera utbyte av tankar och idéer gällande pågående forskningsprojekt.

Gruppen besökte följande institutioner: Centre for Criminological Research at Oxford University, Department of Criminology at Keele University, the Centre for Criminology and Justice Centre at Hull University, the Institute of Criminology at Cambridge och i Portsmouth the Institute of Criminal Justice studies. På varje ställe presenterade både nordbor och värdfolket sina pågående forskningsprojekt. Detta stimulerade till ingående diskussioner. Förutom institutioner och forskningscenter besökte gruppen även tre fängelser: H.M. Prison Hull (lokalt fängelse), H.M. Prison Wolds som är det första privata fängelset i England samt H.M. Prison Full Sutton i York (”maximum security”). Det var mycket intressant att se skillnaderna mellan de olika fängelserna och dessa erfarenheter väckte ett stort antal diskussionsfrågor. I London besökte gruppen även Home Office, Storbritanniens justitieministerium, där de fick träffa representanter från Offenders and Corrections Unit och Economics and Resource Analysis Unit.

Deltagarna författade tillsammans en omfattande reserapport som publicerades i Nordisk Kriminologi Nr. (28)3 2002. Både deltagarna och arrangörerna var ytterst nöjda med resan, och för många var det en synnerligen fruktbar resa med tanke på skapade kontakter.

II.2.3. Kontaktseminarium

Kontaktseminariernas syfte har varit det att 4-5 deltagare från varje nordiskt land samlas för att behandla och diskutera något begränsat ämne. Idén är att sk. ”praktiker” i ett visst område träffar forskare som har specialkunskaper i samma område. Kontaktseminariet kan även beskrivas vara en metod att sprida kriminologisk kunskap i sektorer inom den offentliga förvaltningen och hos beslutsfattare.

Den här verksamheten bygger på en påverkningsmodell eller, beroende på perspektivet, en interaktions- eller samarbetsmodell: på så sätt sprids information om pågående/aktuell forskning och kriminalpolitiskt tänkande, och samtidigt skapas och styrks vissa personliga relationer vilket underlättar konsultationer i senare skeden. I varje land finns kriminalpolitiskt relevanta nyckelpersoner som behöver aktuell information och de här personerna borde även vara medvetna om vad för slags forskning och vilka experter det finns i området och framför allt vilken relevans forskningsrönen borde ha. Kostnaderna har till största delen betalats av NSfK, med undantaget att vissa deltagare har fått sina resor betalda av sin egen arbetsgivare.

NSfK:s 20:e kontaktseminarium ordnades i Lund den 8 – 10 oktober. Temat för kontaktseminariet var ”Rapportunderlåtelse, åtalsunderlåtelse, påföljdseftergift etc. som en del av straffsystemen i Norden”. Sammanlagt 27 personer deltog i seminariet. Seminariet var uppdelat i 6 sessioner. Session 1 hade temat ”Straffmätning och sanktionsstränghet i Norden i ett EUperspektiv”. Under session 2 diskuterades allmän bakgrund, allmänna problem m.m. vid rapportunderlåtelse, åtalsunderlåtelse, påföljdseftergift etc. som en del av straffsystemet. Under session 3 diskuterades påföljdseftergift/påföljdsunderlåtelse i åklagarpraxis. Session 4 utgjordes av arbeten i tre olika arbetsgrupper. De tre olika arbetsgrupperna skulle diskutera rapporteftergift och åtalsunderlåtelse ifråga om: a) brott mot person, särskilt misshandel, b) brott mot egendom, särskilt skadegörelse (inklusive graffiti) och tillgreppsbrott, c) narkotikabrott, särskilt eget bruk och besittning av narkotika för eget bruk. De olika arbetsgruppernas diskussionsresultat avrapporterades för de övriga deltagarna under session 5, varefter följde en allmän diskussion. Under seminariets sista session, session 6, hölls en paneldiskussion där man diskuterade ”Är detta ett område som lämpar sig för en nordisk harmonisering”.

I seminariet deltog representanter från forskarmiljöer samt från polis- och åklagarmyndigheter. Under seminariets gång visade det sig att det straffrättsliga reaktionssystemet är relativt lika hos de nordiska länderna på en rad olika punkter, men att det även förekommer skillnader mellan systemen i de nordiska länderna. Speciellt session 4 där man arbetade i arbetsgrupper gav en bra överblick på huruvida systemen skiljer sig från varandra eller är likartade i de olika länderna. Deltagarna fick relevant information om det straffrättsliga reaktionssystemet såväl från det egna landets representanter som av representanter från de övriga nordiska länderna. Målsättningen och syftet med kontaktseminariet - dvs att sprida kriminologisk kunskap i sektorer inom den offentliga förvaltningen och hos beslutsfattare, och att ge tillfälle för en vetenskaplig problematisering av ämnet - uppfylldes därmed. Deltagare gjordes även uppmärksamma på det att Norden har en gemensam tradition som kan vara inför stora förändringar när EU:s behörighet utvidgas.

II.3. Nyhetsbrevet: Nordisk Kriminologi

NSfK’s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi, utkom år 2002 med 3 nummer. Nyhetsbrevet distribueras till ca. 1200 privatpersoner, institutioner, bibliotek och myndigheter – primärt inom Norden. Nyhetsbrevet innehåller bl.a. information från sekretariatet om NSfK:s aktuella verksamhet, upplysningar om kommande evenemang i de nordiska länderna och annanstans, resebrev och artiklar om aktuella kriminologiska och kriminalpolitiska frågor samt nyutkommen relevant litteratur i de nordiska länderna. Ihopsättandet av nyhetsbrevet sker vid sekretariatet i samarbete med kontaktsekreterarna. Nyhetsbrevet finns även tillgängligt on-line på NSfK:s hemsida. Hemsidan (www.nsfk.org) är engelskspråkig. Sekretariatet sköter om uppdateringarna av hemsidan.

Många läsare även utanför de nordiska länderna har välkomnat informationen i Nordisk Kriminologi. Många fler, i synnerhet inom administrationen och bland forskarna, kunde tänkas ha stor nytta om upplysningarna t.ex. om aktuella kriminalpolitiska händelser och debatter vilka regelmässigt rapporteras i Nordisk Kriminologi.

II.4. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention

Tidskriften ”Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention” utges av NSfK i samarbete med de kriminalförebyggande råden i de nordiska länderna, vilka finansierar omkostnader till förlag och redaktör med hälften var. NSfK:s årsbok Scandinavian Studies in Criminology som hade utgivits i 16 volymer ersattes år 1999 med Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Journalen är en vetenskaplig, engelskspråkig peer review - tidskrift. Den är samtidigt en slags efterträdare till Brå-tidskriften Studies on Crime and Crime Prevention, vilken likaså lades ner med att den nya tidskriften etablerades. Journalen utkommer med två nummer per år, 6-7 artiklar (ca 112-120 sidor) per nummer. Journalen avviker från sina företrädare i att den erbjuder nordiska forskare ett öppet högklassigt forum där de kan få sitt arbete kritiserat (det är denna aspekt av peer review systemet som ofta förbises när man överväger för- och nackdelarna med investeringen) och publicerat. I synnerhet är denna möjlighet värdefull för doktorander, vilka kan få delar av sina avhandlingar publicerade i ett vetenskapligt accepterat sammanhang. Likaså presenterar Journalen ett skådefönster av aktuell nordisk kriminologisk forskning både för nordiska och utomstående kolleger.

Redaktör

Redaktör för tidskriftens första treårsperiod 1.7.1999 – 30.6.2002 har varit Kauko Aromaa (Finland). Felipe Estrada (Sverige) utnämndes till ny redaktör för Journalen fr.o.m. 1.7.2002. Enligt erfarenheterna behöver redaktören assistenthjälp. Detta har provisoriskt erbjudits av Stockholms universitet under hösten 2002. Fr.o.m. 1.1.2003 skall finansieringen av denna tilläggsutgift förhandlas mellan utgivarna.

Redaktionsråd

Medlemmarna av redaktionsrådet har år 2002 varit:

Anette Storgaard (Danmark/NSfK) Arne Grahm (Danmark/Kråd)

Hannu Takala (Finland/Kråd) Ragnheiður Bragadóttir (Island/NSfK) Heidi Mork Lomell (Norge/NSfK) Inger Marie Fridhov (Norge/Kråd) Marie Torstensson (Sverige/NSfK) Erik Grevholm (Sverige/Kråd)

Redaktionsrådet har inte sammankommit år 2002.

Förlag

Tidskriften utges - med ekonomiskt stöd från samarbetspartnerna: NSfK och de kriminalförebyggande rådena i Norden - av förlaget Taylor & Francis. Förlaget har år 2002 mottagit SEK

128.000 i publiceringsstöd. NSfK har betalat hälften av summan samt hälften av chefredaktörens honorar på SEK 50.000 och hälften av redaktörens resekostnader. Redaktören har en årlig resekonto på 15.000 SEK till sitt förfogande.

II.5. Bibliografi - ”Bibliography of Nordic Criminology”

Under tidigare år har NSfK publicerat ett par volymer av Nordisk kriminologisk bibliografi i bokform. Denna typ av bibliografi ersattes 1998 med Nordisk elektronisk kriminologisk bibliografi (publiceras på Internet på fortlöpande basis med namnet Bibliography of Nordic Criminology, bibliography.nsfk.org). Bibliografin innehåller nordisk kriminologisk forskning fr.o.m. 1999 (för äldre litteratur hänvisas till de tryckta bibliografierna). Nätverket bakom bibliografin består av en nationell redaktör i respektive nordiskt land (”focal point”), som vanligtvis arbetar vid ett nordiskt kriminologiskt specialbibliotek. Dessutom finns det en ”övernationell redaktör”. Den ”övernationella redaktören” väljs på det årliga arbetsmötet för en period på 1 år. I idealfallet sköts allt bibliografiarbete av professionella bibliotekarier, men i praktiken har det ibland visat sig att vara svårt att hitta personer som skulle ha tillräckligt med tid. De nationella redaktörerna har ansvar för sökning och registrering av litteratur för respektive land i NSfK:s nordiska kriminologiska bibliografi. Den ”övernationella redaktören” koordinerar verksamheten.

De nordiska brottsförebyggande råden har fram till 2001 frivilligt bidragit sammanlagt med ca. 30 % av utgifterna under treårsperioden 1999-2001. År 2002 uppkom det en del merkostnader på grund av att det under hösten fanns två parallella databaser. Av denna orsak ansökte sekretariatet om frivilliga bidrag av de nordiska brottsförebyggande råden. Sekretariatet erhöll bidrag från Danmark, Finland, Island och Norge. Framtiden gällande dessa bidrag är oklar.

Nationella redaktörer år 2002 har varit:

Rie Iversen (Danmark) Terttu Belgasem (Finland) Auður Gestsdóttir (Island) Grete Skjåstad (Norge) John Squires (Sverige) (”Nordic Editor” från 1/1 till 26/4) Aili Takalo (”Nordic Editor” från och med 26/4 - )

Teknisk leverantör för etablering och upprätthållande var EPM data AB (Björnnäsvägen 21, S113 47 Stockholm, www.epm.se). Databasen har hela tiden funnits på en utomstående server. På grund av relativt höga kostnader fick sekretariatet i uppgift av Rådet i mars 2002 att finna ett prismässigt fördelaktigare alternativ för upprätthållande av bibliografin. Avtalet med EPM data hade förnyats innan detta den 31 januari 2002 för ett år (i kraft fram till den 31 januari 2003).

Sekretariatet kontaktade ett antal företag och bad offerter av dessa angående uppbyggande och upprätthållande av NSfK:s bibliografi. Det ingicks ett avtal med det finska företaget Nordem Oy den 2 september 2002 om uppbyggande och upprätthållande av bibliografin. Eftersom det alltid tar en tid att bygga upp ett nytt system och överföra tidigare data från det gamla till det nya, var NSfK tvungen att ha två parallella databassystem hösten 2002. Sekretariatet har enligt beslutet som fattades av 2002 års rådsmöte letat fram en ny leverantör för bibliografisystemet. Det nya systemet har konstruerats och testats under året och är färdigt för bruk början av år 2003.

I syfte att koordinera bibliografiarbetet håller de deltagande biblioteken och NSfK ett årligt möte; år 2002 ordnades bibliografimötet den 26 april i Helsingfors. I mötet deltog redaktörer från varje nordiskt land. Aili Takalo (Finland) blev vald till ny ”övernationell redaktör” fram till nästa möte som skall hållas i maj 2003.

Resultatredovisning 01.01.2002 – 31.12.2002

2002 (EURO) 2001 (EURO)2000 (EURO)
Intäkter    
Statsbidrag 303.720.55 298.368,19 293.474,88
Forskarseminarium, återbetalning   231,26 4.134,47
Rådsmötet, återbetalning   398,44 7.709,00
Bibliografistöd   5.467,63 3.562,52
Diverse inkomster 0,01 600,30 0,00
Ränta 2.350,27 3.914,17 5.261,23
Summa intäkter 306.070,83 308.980,00 314.142,09
Utgifter      
Lön 53.060,84 39.174,89 70.356,21
Honorarer 19.865,28 8.780,44 13.095,23
Kontorskostnader 9.826,04 5.244,84 12.878,40
Kontorsutrustning 3.486,76 4.524,26 0,00
Rådsmöte 18.195,69 12.076,75 11.805,45
Forskarseminarium 59.226,60 49.327,07 45.634,16
Kontaktseminarium 18.187,33 0,00 14.434,33
Resestöd 12.373,75 13.691,52 8.933,34
Forskningsstöd 89.730,68 38.441,83 63.080,12
Arbetsgrupper - 13.167,72 21.875,63
Bibliography of Nordic Criminology 13.782,90 12.342,95 17.567,81
Journal of Scandinavian Studies 8.711,36 15.028,48 14.694,20
Nordisk Kriminologi 8.346,97 10.933,67 10.362,52
Seminarierapport 2.630,31 3.110,85 2.263,86
NTfK 6.750,01 6.749,35 6.728,48
Resande seminarium 16.503,83    
ESC-konferens 9.276,14    
Bankavgifter 212,49 99,23 0,00
Andra kostnader   1.477,54 4.987,67
Summa utgifter 350.166,98 234.171,39 318.697,41
Årets resultat -44.096,15 74.808,61 -4.555,32

Balans 31.12.2002

Förmögenhet 2002 (EURO) 2001 (EURO) 2000 (EURO)

Bankmedel 236.444.52 223.818,37 48.587,62 Kontanter 0,00 11,71 Resultatregleringar 1.093,79

Förmögenhet sammanlagt 237.538,31 223.818,37 48.599,33

Eget kapital och skulder

Eget kapital 114.716,72 39.908,13 331 683,42 Årets resultat -44.096,15 74.808,61 -4.555,32

Resultatregleringsskulder:

bankavgift 3,03 skulden till JM 107.753,12 revisorn 1345,50

Skulder totalt: 166.917,74 109.101,65 8.520,17

Skulder och eget kapital: 237.538,31 223.818,37 48.599,33

Annual Report send | link to this page |