04 September 2005

Nordiska Samarbetsrådet för

Kriminologi

Årsrapport 2005

 


Innehållsförteckning

Förord ....................................................................................................................... 4

1. Organisation ......................................................................................................... 5

1.1. Sekretariat ............................................................................................................................. 5

1.2. Samarbetsrådets sammansättning och uppgifter .................................................................. 5

1.3. Rådsmötet ............................................................................................................................. 6

1.4. Kontaktsekreterare ............................................................................................................... 6

1.5. Revisor ................................................................................................................................. 7

1.6. Bokföring ............................................................................................................................. 7

2. Verksamhet år 2005 ............................................................................................. 9

2.1. Forsknings-och resestöd ...................................................................................................... 9

2.1.1. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK .......................................... 9

2.1.2. Beviljade forskningsstöd år 2005 .................................................................................. 9

2.1.3. Beviljade resestöd 2005 .............................................................................................. 15

2.1.4. Rapporterade forskningsprojekt 2005 ......................................................................... 16

2.2. Seminarier och konferenser ................................................................................................ 23

2.2.1. Forskarseminarium ...................................................................................................... 23

2.3. Nyhetsbrevet Nordisk Kriminologi .................................................................................... 25

2.4. Journal of Scandinavian Studies in Crimino1ogy and Crime Prevention ........................... 25

2.5. Bibliografi -"Bibliography ofNordic Crimino1ogy" ......................................................... 27

2.6 Övrig verksamhet ................................................................................................................ 28

3. Resultat år 2005 ................................................................................................. 29

3.1 Resultaträk-.ning 01.01.2005 -31.12.2005 ........................................................................... 29

3.2 Balansräkning för 01.01.2005 -31.12.2005 ....................................................................... 30

Förord

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi har verkat sedan 1962 då de nordiska justitieministerierna beslöt att grunda samarbetsrådet för att befrämj a kriminologisk forskning och kunna rådgiva regeringarna i de nordiska länderna i kriminalpolitiska frågor.

NSfK:s sekretariat har sitt kontor i lokaler vid Stockholms universitet.

Vi har fortsatt vår satsning på prioriterade forskningsteman och på rådsmötet 2005 beslutades att våld ska vara vårt forskningstema under åren 2006-2007. Förra årets tema brottsprevention lever kvar ytterligare ett år.

På rådsmötet detta år anslogs pengar i budgeten för två forskningsproj ekt som ska drivas i NSfK:s regi. Projekten är ICVS (International Crime Victims Survey)och ISRD2 (International self-reported Delinquency study) och båda projekten genomförs i samtliga nordiska länder. Vad gäller ISRD2 kommer enkäter att skickas ut till skolungdomar i årskurs 9 i huvdstadsregionerna under årets första månader. Vad gäller ICVS har projektet drabbats av diverse metodologiska problem vilket gör dess framtid mer oviss. Projektets framtida finansiering kommer diskuteras på NSfK:s rådsmöte 2006.

En mycket central del av NSfK:s verksamhet vid sidan av information och seminarier är att dela ut forsknings stöd. ~JSfK har delat ut forsknings stöd till ett antal forskare och hjälpt dem på vägen att nå forskningsresultat. NSfK delar även ut ett stort antal resestöd varje år som gör att forskare kan delta i konferenser och seminarier. Förutom seminarier, forsknings-och resestöd har NSfK fortsatt att publicera sitt nyhetsbrev "Nordisk Kriminologi", som sedan vi övergick till elektronisk publicering kommer ut en gång i månaden och innehåller kriminalpolitiska nyheter från Norden samt annan aktuell information.

Bibliography of Nordic Criminology (BNC) är en databas med nordisk kriminologisk litteratur som NSfK har varit med om att grunda.

Stockholm 31.12.2005

1. Organisation

1.1. Sekretariat

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) c/o Kriminologiska institutionen Stockholms universitet

106 91 Stockholm http://www. nsfk. org

Jerzy Sarnecki, ordförande,jerzy.sarnecki@crim.su.se, +46 8 162102 (tfn)

Per Ole Johansen, vice ordförande, p.o.johansen@jus.uio.no, +47 22850123 (tfn)

Mia Söderbärj, chefssekreterare, mia.soderbarj@crim.su.se, +46 8 1646 74 (tfn)

1.2. Samarbetsrådets sammansättning och uppgifter

Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) består av 15 medlemmar, som utses av de nordiska ländernas respektive justitieministerier/regeringar. Mandatperioden är tre år. I enlighet med stadgarna är vart och ett av medlemsländerna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) representerat med tre medlemmar i Rådet. Medlemmarna representerar först och främst kriminologisk forskning, men omfattar också representanter för administrativa myndigheter i de respekti ve länderna.

Verksamheten administreras av sekretariatet som består av ordföranden och en heltidsanställd chefssekreterare som fungerar som verksamhetsledare. Sekretariatet arbetar enligt riktlinjer som har definierats i NSfK:s stadga (godkänd av ministerierna). Utöver det ordinarie årsmötet kan sekretariatet vid behov i samråd med rådsmedlemmarna fatta beslut i aktuella frågor. Initiativet kan komma från sekretariatet eller från rådsmedlemmarna. Brådskande beslut kan även fattas separat i samråd med alla rådsmedlemmar per capsulam. Bl.a. på grund av kostnadsskäl har man vanligtvis inte haft extraordinarie rådsmöten trots att detta är möjligt.

NS:fK. fungerar som kontaktorgan mellan nordiska forskare, som arbetar med laiminologiska och kriminalpolitiska frågor. Rådet har som syfte att främja kt;minologisk forskning. Bland annat genom att bevilja forsknings stöd och genom att själv ta initiativ till att genomföra kriminologisk forskning. NSfK fungerar också som kontaktorgan mellan kriminologisk forskning och den praktiska kriminalpolitiken i Norden. Rådet skall således bland annat bistå myndigheterna i de nordiska länderna och Nordiska Rådet i kriminalpolitiska frågor. Dessutom har NSfK i uppgift att sprida information om nordisk kriminologi -först och främst i Norden, men också till länder utanför Norden.

Rådets verksamhet har ett kriminalpolitiskt mål och kriminologisk forskning bör främjas därför att ministerierna/beslutsfattarna och andra aktörer inom det kriminalpolitiska fåltet behöver vetenskaplig kunskap med kriminalpolitisk relevans. Ministerierna/beslutsfattarna bör även vara medvetna om vetenskapliga forskningsrön på området, för att bättre kunna förverkliga kunskapsbaserad (ltknowledge-based") kriminalpolitik.

Innevarande period sträcker sig från den 1 januari 2005 till 31 december 2005.

År 2005 hade Rådet följ ande sammansättning:

Danmark:

Finland:

Island:

Norge:

Sverige:

Annika Snare Anette Storgaard Britta Kyvsgaard

Kauko Aromaa Päivi Honkatukia Jukka-Pekka Takala

Helgi Gunnlaugsson Ragnheidur Bragad6ttir Kristrun Kristinsdottir

Kj ersti Ericsson Amt Even Hustad Per Ole Johansen (vice ordförande)

J erzy Sarnecki (ordförande) Annika Brickman J an Andersson

1.3. Rådsmötet

Rådets ordinarie möte 2005 hölls den 14-15 mars i Helsingfors.

1.4. Kontaktsekreterare

NSfK:s nationella kontaktsekreterare har bland annat i uppgift att rapportera om kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter till NSfK:s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi. Dessutom bistår kontaktsekreterarna sekretariatet med att arrangera möten och seminarier, sprida informationsmaterial till de lokala miljöerna, besvara frågor rörande kriminologisk forskning i allmänhet och NSfK:s verksamhet i synnerhet och ta hand om andra praktiska uppgifter. Kontaktsekreterarna är därtill nationella redaktörer för den elektroniska länksamling till institutioner m.m,. LänksamIingen, för vilken NSfK:s chefssekreterare är ansvarig redaktör, är tillgänglig på NSfK:s webbplats, www.nsfk.org.

Kontaktsekreterarna får ett årligt arvode på ca l 440 EUR var (regleringsfaktorer fastställda av Nordiska Ministerrådet varierar för varje land). Den kontaktsekreterare, som har ansvar för det praktiska genomförandet av forskarseminariet och/eller kontaktseminariet, får dessutom ett extra honorar på ca 720 EUR för varje seminarium.

Följande personer har fungerat som kontaktsekreterare år 2005:

Jesper Stecher, Det juridiske fakultet, Københavns Universitet (DK) Aarne Kinnunen, Justitieministeriet, Kriminalpolitiska avdelningen (FIN) Mariekathrine Poppel, (GR) Rannveig Thorisdottir, Embretti rikislögreglustjora (Rikspolischefen), Reykjavik (1) Astrid Renland, Institutt for kriminologi, Universitetet i Oslo (N) My Lilja, Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet (S)

1.5. Revisor

Kjell Nyberg, auktoriserad revisor vid revisionsbyrån Ernst & Young, är revisor för Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi under åren 2004 -2006.

1.6. Bokföring

Fr o m år 2005 skötte Chefssekreterare Mia Söderbärj löneutbetalningar och den löpande bokföringen för NSfK.

2. Verksamhet år 2005

NSfK:s verksamhet kan sägas bestå av tre områden. Dessa är att dela ut forskningsstöd, skapa och stärka olika strukturer inom nordisk kriminologi (b1.a. genom att sprida information, stödja nätverk av olika slag, ordna seminarier mm.) och kontaktseminarieverksamheten. Denna har dock i praktiken inte varit lika regelmässig som de två första.

2.1. Forsknings-och resestöd

2.1.1. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från NSfK finns i en svenskspråkig och
engelskspråkig version. Bägge   versionerna finns tillgängliga NSfK:s webbplats
(www.nsfk.org).                              

2.1.2. Beviljade forskningsstöd år 2005

NSfK delar årligen ut ekonomiskt stöd för enskilda forskningsprojekt, för studieresor och för arbetsgruppmöten. Därtill kan förmannen dela ut individuella mindre resestipendier för deltagande i vetenskapliga konferenser m.m.

Praxis har varit att man som forskningsbidrag har delat ut summor som kanske bäst lämpar sig för att utveckla eller fördjupa en forskningsplan (pilotprojekt) eller för initierandet eller slutförandet av ett större projekt, eller som delfinansiering av doktorsavhandlingar o.dy1.

Sedan rådsmötet 2003 har Rådet fastställt ett nytt prioriterat forskningstema. Varje tema finns kvar under två år och efter ett år tillkommer ett nytt tema som sedan gäller i två år osv. Det prioriterade forskningstemat gäller såväl ansökningar om forskningsstöd som forskarseminarier. Tanken med detta är att få ökat fokus på forskningen och få en tydligare koppling mellan två av I'-~SfK:s huvudverksamheter. På rådsmötet 2005 fattades ett beslut att man förutom det tidigare beslutade forskningstemat brottsprevention parallellt ska ha våld som forskningstema. Våldstemat skall gälla för perioden 2006-2007.

NSfK behandlade på sitt årliga rådsmöte ansökningar om ekonomiskt stöd till kriminologiska forskningsprojekt m.m. Fristen för ansökningstiden var 1 december 2004. Ansökningarna behandlades i enlighet med gällande riktlinjer för ansökning om finansiellt stöd av NSfK, som offentliggjorts på NSfK:s webbplats.

År 2005 mottog Samarbetsrådet 23 ansökningar (om totalt € 207 957) om ekonomiskt stöd till forskningsprojekt m.m. Totalt beviljade Samarbetsrådet 69 627 EUR.

Följande 10 forskningsprojekt och arbetsgruppmöten har mottagit ekonomiskt stöd 2005:

• Sini Perho (F), 8 000 EUR i forskningsstöd för projektet "Vanligt folk" i gemenskap och avskildhet -en studie om rasistisk ungdomskultur i Joensuu.

The project Togetherness and separateness of "the ordinary" ones, A study ofa racist youth culture in Joensuu is a studyaiming at a sociological doctoraI dissertation. The project analyses the local racist youth culture from the point of view of its representatives, young boys and girl s aged from 13-19. The studied youth culture exists in a mid-sized city of Joenssuu in the eastem Finland which in the 1990s got a reputationlinked with racist violent skinheads. The subculture as well as its surroundings is still active. The project exarnines a youth culture which is publicly labelled as a problematic one. This labelling is done both from the individual point of view by stigmatising these young ones as problem youth or "the junior league of the skinheads" as well as from the collective point of view by seeing the harms this kind of action causes, e g for the general atmosphere in and the reputation of the city. Thus, the project handles the question of crime prevention from the perspectives presented within a youth cultural collective that among other things, shows interest in eg violent and/or racist crimes. Racism, eg in the form of verbal insulting, is against the Finnish law as well as is violence in the name of racism. In addition, the project's data is gathered within an antiracist action research project Exit and this links the findings of the project to have practical relevance e g for the youth work and crime prevention among racist young people.

The proj ect concentrates on the young ones who in their youth cultural groupings oppose the cultural diversity and multiculturalisation process of their neighbourhood, city and country. Thus, the informants are mainly not skinheads nor members of other sub cultural groupings but young people who de fine themselves as racists. The research project aims at studying the reality and its interpretations both from the point of view of the culture as a collective as well as from its individual participants. This view opens up both the dimension of togethemess of this youth culture as well as of individuals ' separateness in relation to this togethemess. What is the youth cultural ethos presented in this collective? What is the sub cultural valued in this youth culture? How does the individuality and separateness present itselfwithin this culture?

• Hildigunnur Olafsd6ttir (l), 7000 EUR i forskningsstöd för projektet Vald i restauranter.

The objective of this study is to analyze the effects of alcohol and the effects of the environment on violent acts in and around public venues. Ice1andic Supreme Court records will be used as data in this study. From 1990 to 2000 there were altogether 18 sentences passed in cases involving violence in or around public venues. The study will involve a content analysis of descriptions of 22 incidents of aggression, involving twenty male and two female offenders and nineteen male and three female victims. The following topics will be analyzed, circumstances of the incidents of aggression, their place and time, the role and the effects of a1cohol, the intentions and the motives, the relations and the relationships between those involved, their gender, age, and criminal records, and the intervention of door staff and police.

"Violence in public venues" is a sub-study of a larger on-going project: licensed restaurants, alcohol cultures, and a1cohol policy. The objectives ofthis larger research project are to study the following topics:

  1. Public drinking as an arena where drinking pattems and life styles are shaped.

     

  2. Controi mechanisms. Liquor licensing, age restrictions, and self-control.

     

  3. Drinking habits and attitudes of the patrons to drinking and to the role of public venues.

     

  4. lntoxication, violence and other social problems connected to drinking in public venues and in public places.

     

  5. Historical changes in the culture ofpublic drinking.

     

  6. Present a1cohol policy and the transference ofpower in alcohol matters from the state to the municipalities.

     

This proj ect started in 2002 and will end in 2005.

• Per Åke Nylander (S), 7 500 EUR i forskningsstöd för projektet Fängelsekultur och vårdarroll.

På senare tid har vårdpersonalens arbete i fängelser och häkten fått stort medialt intresse. Vårdare är idag den största yrkesgruppen inom kriminalvården (KVS 1998). Vårdarna är också den yrkesgrupp som arbetar närmast de intagna vid häkten och anstalter. Fängelser av idag kännetecknas aven utveckling med flera med-och motverkande tendenser. Det finns ett ökat säkerhetstänkande vid många anstalter, vilket bl a minimerat rymningarna och drastiskt minskat permissionsmöjligheterna rör de intagna. Parallellt med detta en bred satsning på olika påverkansprogram med syfte att minska återfallen i brott. Samtidigt har gruppen intagna förändrats så att de idag är dömda för grövre brottslighet, oftare ingår i gängnätverk och i högre utsträckning missbrukar narkotika. (Brå 2003, Ekbom m fl 1999) Arbetet som fängelsepersonal har länge betraktats som problematiskt (Lindberg & Nylander 2000). Redan Goffinan (1961) talade t ex om en "dubbel" yrkesroll som både kräver tvingande ingripanden och respekt för mänskliga rättigheter i mötet med de intagna. Vårdarrollen i Sverige har under 1990-talet genomgått en omfattande förändring. Enligt Kriminalvårdsstyrelsens direktiv skulle det direkta klientarbetet genom förändringen organiseras i "avdelningsbundna arbetslag, individuella funktionsområden och kontaktmannaskap" (Herlitz&Christansson 1995 s 8). Till grund för förändringen låg flera undersökningar av arbetet i fängelser och av personalens arbetsförhållanden. (se Härenstam 1989 m fl) Den nya vårdarrollen som införts är mer komplex och innehåller, i varierande omfattning, uppgifter som i) säkerhetsarbete ii) funktionsansvar och iii) kontaktmannaskap. Elvingsson (1997) utvecklar iden om kontaktmannaskap genom den "kravprofil" som specificerar dess uppgifter, såväl som kunskaps-och kompetenskrav. Reformen har följts upp internt i några rapporter som framför allt fokuserat på genomförandet och innehållet i den nya vårdarrollen (KVS 1998, 2000). Det nu aktuella projektet syftar till att ge en bredare bild av hur situationen vid svenska fängelser ser ut nu, en tid efter genomförandet av den nya vårdarrollen och, mer precis för deistudien, att undersöka hur vårdpersonal vid fängelser uppfattar sin arbetssituation idag samt i viss mån hur den uppfattningen förändrats över tid.

• Karl-Magnus Carlsson (S), 8 000 EUR i forskningsstöd för projektet Brottprevention som kunskapsbaserad verksamhet?

I den svenska kriminalpolitiken står två centrala mål tydligt att urskilja, att minska brottsligheten och att öka tryggheten hos medborgarna (Budgetpropositionen 1996/97). Brottsprevention har av forskare definierats som exempelvis "crime prevention entails any action designed to reduce the actuallevei of crime and/or the perceived fear of crime" (Lab, 2000, s.19) eller "Brottspreventiva är sådana åtgärder och förhållanden som minskar sannolikheten för brott och/eller reducerar skadeverkningar (inklusive rädsla) av brott" (Sarnecki, 2004, s.10). Brottsprevention är således av central betydelse i den svenska kriminalpolitiken.

Med "Allas vårt ansvar" (Ds 1996:59) beslutade också regeringen om ett nationellt brottsförebyggande program. Med formuleringar som " ... alla goda krafter samverkar" och att " ... kampen förs på bred front" (ibid. s.29), uppmanade man till en gemensam samverkan mot brottsligheten. Alla från allmänheten till myndigheterna skulle delta i detta program. Brottsprevention kan således bedrivas på många olika sätt och av många olika aktörer.

De aktörer som är av intresse i denna studie är främst företrädare för fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad, men även statliga verksamheter som bedriver brottsförebyggande verksamheter i Stockholms stad är av intresse. Studien har till syfte att undersöka på vilka teoretiska och empiriska grunder brottsförebyggande åtgärder beslutas av ansvariga i olika kommunala verksamheter i Stockholm. Vilka mekanismer anser de ansvariga för de ovan nämnda förvaltningarna ligga bakom problemen som ska åtgärdas och hur förväntar de sig att åtgärderna verkar och hur återspeglas detta i deras beslut?

Undersökningen omfattar både de verksamheter som direkt syftar till att förebygga brott och de som inte har ett sådant syfte men som kan anses ha brottsförebyggande effekter.

• Liv Finstad (N), 3 075 EUR i forskningsstöd för projektet "Nytt politi? En kommentert bibliografi over nyere nordisk politiforskning".

S0knad om trykkest0tte til en kommentert bibliografi over nyere nordisk politiforskning. Dette arbeidet er et bestillingsverk fra Nordisk Samarbeidsråd for Kriminologi. Arbeidet er på till sammen 107 sider. Det behandler systematisk nordisk politiforskning fra begynnelsen av nittitallet og frem till 2004. Litteraturlista inneholder mer enn 200 referanser til nyere nordisk politiforskning.

Denne kommenterte bibliografien er den eneste samlede oversikten som finnes om nyere nordisk politiforskning. H0igårds manusskript gir en fyldig og analytisk innsikt i feltet. Publikasjonen er pedagogisk skrevet, og egner seg både som et "oppslagsverk" og som en interessevekkende tekst for dem som 0nsker å arbeide mer med bestemte temaer og konkrete studier.

• Robert Andersson (S), 8 000 EUR i forskningsstöd för projektet Behandlingstankens återkomst och den nya psykiatrin.

Behandlingstankens återkomst och den nya psykiatrin Inom psykiatrin har under senare år forskning kring skador och dysfunktioner i hjärnan formligen exploderat. Diagnoser so DAMP, ADHD och CD är bara några diagnoser som får allt större spridning och allt fler diagnostiserade fall. Ian Hacking (2000) menar att ett problem inom forskning kring människor kan bli det han benämner återkopplingseffekten. Denna effekt innebär att "lyckade" kategoriseringar producerar mer forskning som ger fler experter, som skapar fler fall, som kräver mer åtgärder som då fordrar ytterligare forskning och så vidare. Ett skeende som tycks vara ett faktum inom den nya psykiatrin. Detta har bland annat tagit sig uttryck i att hjärndysfunktioner allt oftare framförs som kausala faktorer när man skall förklara samhälleligt oönskade beteenden. I förklarandet av kriminalitet framförs också dessa "sjukdomstillstånd", så som ADHD, i allt högre grad sorn viktiga kausala förklaringar. Speciellt då i förklarandet av det fenomen som kallas karriärkriminella. I en undersökning gjord på riksanstalten Kumla hävdas det att 50 procent av de intagna "grova" brottslingarna har DAMP (Aftonbladet 041122). Precis som framhölls från 1960-och 70-talens behandlingskritiker, ger dessa diagnoser sken av att brott är fysiologiskt och patologiskt och inte socialt orsakat. Sociologen Kaj Håkansson uttryckte sig såhär 1969: "Tanken att kriminalitet är en sjukdom som bör föranleda vård vänder uppmärksamheten mot den enskilde individen och från det samhälle som formar hans problem. Orättvis fördelning av samhälleliga resurser, dåligt "socialt arv" osv. kommer lätt i skymundan, när man ser kriminalitet ur sjukdomsperspektivet." (Håkansson 1969: 121). Svensk DAMPforsknings starke man, Christopher Gillberg, förklarar exempelvis det stora antalet DAMPdiagnoser i socialgrupp 3 med att dessa fall av DAMP beror på ett biologiskt arv som förklarar personernas sociala status deras föräldrar hade DAMP osv. (Bjärtås & Ekman 2001).

Jag har under ett annat projekt finansierat av NSfK påbörjat en undersökning av vad jag benämner behandlingstankens återkomst. Här har jag tittat på makt-och stymingsaspekter gällande de behandlingsprogram inom kriminalvården som har sin utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi. Mitt arbete handlar inte om någon utvärderingsstudie, utan tanken är att försöka placera de undersökta skeendena i ett större sammanhang av styrning och maktutövning. Att utöka studiens fokus (till att också omfatta) även till den diagnosapparat och behandlingsmaskineri som växer fram ur det jag benämner den nya psykiatrin känns befogat och relevant. Syftet är att bredda den påbörjade undersökningen genom att även ta in den utveckling som skett inom psykiatrin i min studie av behandlingstankens återkomst.

• Mirka Smolej (F), 7050 EUR i forskningsstöd för projektet Fear ofcrime and the media. Images and perceptions ofcriminality and crime contro!.

During the last 20 years, crime reporting has massively increased in Finnish television news and in the tabloid press. During the same period, fear of crime has increased while the level of violent victimization has remained stab le or even decreased. (Kivivuori & Kemppi & Smolej 2002; Kemppi & Kivivuori 2004). Thus it can be said that fear ofcrime affects far more people than crime itself.

It has been suggested in several criminological and sociological studies that media representations of crime influence people' s sense of safety, their crime fears and may even increase fears and anxieties (Escholz et al. 2003). Crime perceptions are often based on information channeled through the mass media (e.g. Williams & Dickinson 1993) and media representations often concentrate on violent crimes while other offences are underrepresented (Warr 2000). If crime reporting in the media creates distorted crime and victimization perceptions, it can generate unrealistic fears and distrust in people.

The current PhD-research exarnines how the use of crime media is associated with phenomena such as fear of crime, social trust and avoidance of public places. Emphasis is placed on the role ofmoral and other emotions, such as anger, evoked by media images ofviolence and crime. The research also considers and exarnines the ways people are able to neutralize the sense of looming danger.

The research aims to answer three interconnected questions:

  1. What is the role of crime news consumption in the genesis of crime fears and insecurity?

     

    1. What is the relation between televisions reality crime programming and

       

    2. b) viewer estimations of the prevalence and characteristics of violent crime? c) the actual prevalenee and characteristics of violent crime?
  2. Which factors effect the formation ofimages conceming violent crime, and how do people themselves explain their views?

     

• Joar Tranoy (N), 3 700 EUR i forskningsstöd för projektet Menneskerettigheter og barnevern I Norge og Sverige. Unders{jkelse av forholdet mellom psykologiske sakkyndige og retts vesen.

Unders0kelsen gjelder forholdet mellom psykologisk sakkyndige og rettsvesen (A study on the relationship between psychological expertise and the judicial system). Hensikten er å unders0ke dokumentasjonen som psykologisk sakkyndige legger til grunn for sine vurderinger og konklusjoner og hvordan ulike rettsinstanser forholder seg tild de sakkyndige erklaeringer. Hovedvikten er fokus på kildegrunnlaget i sakkyndige rapporter og rettens stilling til kildegrunnlaget. To sentrale problemstillinger er: I hvilken grad er psykologisk sakkyndiges utredning er relevant og pålitelig i forhold til rettens mandat (spesielt omsorgskompetanse, omsorgssvikt)? Hvilken informasjon har gyldighet (validitet) og troverdighet for retten? (Psykologisk sakkyndige, saksbehandlere versus nrerpersoner: familie, venner, naboer, kolleger som har kjent "kasus" i flere år fra ulike sosiale kontekster. Den planlagt unders0kelse er en videref0ring av tidligere forskning:"Metodiske standardkrav til fagrapporter og faglige utredning er", H0gskolen i 0stfold. Arbeidsrapport 2000: 10"Rett informasjon? Om bruk av tilgjengelig informasjon i sakkyndighetsarbeid", Skolepsykologi, nr 2, side 39-44, 2004.

• Rannveig Thorisdottir (1), 8 000 EUR i forsknings stöd för projektet International opinionsundersfJgelse afofJerg@relse for kriminalitet -Island

Personers indstilling til og erfaring af kriminalitet viI blive vurderet i lyset afunders0gelsen i samarbejde med Gallup Island. Unders0gelsen viI blive foretaget i periodenjanuar-marts 2005 og er en del af et internationalt samarbejdsprojekt (International Crime Victimization Survey), der fire gange tidligere er blevet forelagt i Vesteuropa. Unders0gelsen viI nu blive udf0rt for femte gang, og Island deltager for f0rste gang. Unders0gelsen viI for os i Island vrere en enestående lejlighed til at sammenligne kriminalitetens omfang her i landet med andre nationer i Vesteuropa, idet unders0gelsen viI blive udf0rt på sammenlignelig måde overalt. Målet er at vrelge et 3000 personer tilfreldigt udvalg fra nationalregistret og stille sp0rsmål angående deltageme og deras familiers oplevelse af kriminalitet i 10bet af de seneste 12 måneder. Sp0rgeskemaet foreligger på islandsk.

• Jon Gunnar Bernburg (1), 9 302 EUR i forsknings stöd för projektet A longitudinal study ofcummunity social structure and rates ofadolescent deviance.

The proposed project is to create longitudinal data containing aggregate and individual-Ievel measures on the social structure of Icelandic school-communities and rates of adolescent deviance in the period from 1992 to 2003. Existing national survey data on Icelandic adolescents will be linked into a panel-design where school-communities are observed over a period of 10 years with respect to key measures on community social structure and community rates of adolescent deviance (drug use, delinquency, violent behaviour). The survey data is particularly well-suited for this type ofresearch because the aggregated community measures will be very reliable as they are based on the answers of about 90 percent ofthe students in each schoolcommunity (Thorlindsson & Bernburg, 2004). Thus, the surveys contain almost the entire cohorts of Icelandic adolescents rather than samples from the cohorts like most prior studies (e g Sampson & Groves, 1989), and therefore well-suited for using individual-Ievel measures to create aggregate data on community social strLlcture.

The data source will be used to test general hypotheses regarding the effect of community social structure on adolescent deviance. The key hypotheses are derived from theories of social disorganization and social capital. First, the study will exarnine the cross-sectional relationships between measures of community social structure (e g residentiaI instability, proportion single parents, c1ass and educational structure) and community rates of adolescent deviance on at least three different time-points. Multi-Ievel analysis (hierarchicallinear regression) will be used to controI for individual-Ievel measures, allowing for the estimation of"contextual effects" of community structure. Thus, for example, it becomes possible to exarnine whether community residentiaI instability (e g the proportion of students that have moved to a different community during the past 12 months) increases the likelihood of the individual's deviant behaviour even while controlling for whether the individual has moved to a different community him or herself (that is, individual-Ievel measures are controlled). In other words, the study aims to isolate the contextual effects of community social structure. Replicating the analysis using different time points increases the reliability of our substantive findings, because replication reducing the likelihood of getting results by random occurrence.

Second, the longitudinal panel design of the data will be used to exarnine whether change and stability in community social structure over time (e g between 1992 and 1997) can explain change and stability in the community rate of adolescent deviance over time. Thus, for example, the analysis will exarnine whether changes in community residential instability are correlated with changes in adolescent deviance rates over time. Longitudinal data on community composition have rare ly been used on prior research in this field (e g see Sampson & Groves,

1989) and therefore the study could be an important contribution to the field.

2.1.3. Beviljade resestöd 2005

Inom budgetramarna för år 2005 har NSfK:s ordförande löpande behandlat ansökningar om ekono-miskt stöd till rese-och forskningsaktiviteter. Stödet kan uppgå till 550 EUR för individuella resor (huvudregel) och upp till 1 400 EUR för kollektiva resor. Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd samt regler för rapportering finns tillgänliga på webbplatsen, www.nsfk.org.

Följande personer har beviljats resestöd av NSfK:s ordfdrande:

• Grete Skjåstad (NO) för deltagande i bibliografimöte i Helsingfors 14 mars 2005.

• Rie Iversen (DK) för deltagande i bibliografimöte i Helsingfors 14 mars 2005.

• Dave Shannon (SE) för deltagande i ScoPiC-konferens i Cambridge 28-30 juni 2005.

• Johan Kardel! (SE) för deltagande i ScoPiC-konferens i Cambridge 28-30 juni 2005.

• Lars Dolmen (SE) för deltagande i ScoPiC-konferens i Cambridge 28-30 juni 2005.

• Nina Innala (SE) för deltagande i ScoPiC-konferens i Cambridge 28-30 juni 2005.

• Maria Hartwig (SE) för deltagande i 15th conference on Psychology & Law i Vilnius 29 juni-2 juli 2005.

• Sara Landsträm (SE) för deltagande i 15th conference on Psychology & Law i Vilnius 29 juni-2 juli 2005.

• Anna Rebelius (SE) för deltagande i 15th conference on Psychology & Law i Vilnius 29 juni-2 juli 2005.

• Timo Harrikari (Fl) för deltagande i British Society of Criminology-konferens i Leeds 12-14 juli 2005.

• Jukka Savolainen (Fl) för deltagande i Nordic Social Science Conference Köpenhamn 16-18 augusti 2005.

• Hans Andersson (SE) för deltagande i 14th World Congress in Criminology Philadelphia 7-11 augusti 2005.

• Stephen Egharevba (Fl) för deltagande i 14th World Congress in Criminology i Philadelphia 7-11 augusti 2005.

• Evy Frantzen (DK) för deltagande i Retsvesenkonference & Nationalt Seminarom !mn & vold i Nuuk, Grönland 15-20 augusti 2005.

• Ulla Bondeson (DK) for deltagande i ESC-konierens i Krakow 31 augusti -3 september 2005.

• Robert Svensson (SE) för deltagande i ESC-konferens i Krakow 31 augusti -3 september 2005.

• Markku Heiskanen (Fl) för deltagande i ESC-konferens i Krakow 31 augusti -3 september 2005.

• Sami Nevala (Fl) för deltagande i ESC-konferens i Krakow 31 augusti 3 september 2005. Emmi Lattu (Fl) för deltagande i European Groups konferens i Belfast 1-4 september 2005.

• TuulaKekki (Fl) för deltagande i European Groups konferens i Belfast 1-4 september 2005.

• Karen Leander (SE) för deltagande i European Groups konferens i Belfast 1-4 september 2005.

  • Stephen Egharevba (Fl) för deltagande i European Groups konferens i Belfast 1-4 september 2005.

     

  • Jessica Holmgren (SE) för deltagande i 8th International Investigative Psychology Conference i London 15-16 december 2005.

     

  • Päivi Mäkela (Fl) för forskningsresor mellan Abo och Lund, 2 maj 6 juli 2005

     

Utöver dessa hade ytterligare en person beviljats resestöd men den resan genomfördes aldrig.

Totalt beviljades 17 697 EUR i resestöd under 2005.

Resestöd har utdelats för konferensdeltagande i många olika ämnen, vilket i någon mån återspeglar de tvärvetenskapliga inriktningarna inom nordisk kriminologi samt det stora antalet olika internationella vetenskapliga konferenser där nordiska kriminologer kan hävda sig. Principen är att för att få resestöd bör man hålla en egen presentation. Också dessa bidrag visar på ett tydligt sätt hur många olika typer av forskare som har haft behov för NSfK:s resestöd.

2.1.4. Rapporterade forskningsprojekt 2005

Under år 2005 har 12 st. forskningsrapporter emottagits. Här nedan följer en kort beskrivning av de inlämnade rapporterna. Mer omfattande uppgifter kan vid behov fås av sekretariatet:

• Finstad Liv (N) "Nytt politi? En kommentert bibliografi over nyere nordisk politiforskning" (2005)

The background for this review was a commission by the Scandinavian Research Council for Criminology to compile a commented bibliography of recent Nordic police research, within a period of three months. Many recent proj ects have claimed that there has been little police research done in the Nordic countries. This is completely wrong! There has been an explosive development in Nordic police research, especially from the mid '90's. The publication list contains as manyas 214 project reports. Social scientists from a variety of different institutions and many different disciplines have contributed to the police research. However, the majority of researchers have their background from anthropology, sociology and criminology.

To delimitate "recent", I have included research from the beginning of the '90's up until today. The delimitation of "police research" is far more complicated. Many papers and books from criminology briefly mention the police and police work. Only those works where the police have been a central subject in the publication have been included here. Articles from newspapers, conference papers, public committee reports and book reviews have not been included, even though there are examples of interesting police research in some of these sources.

This bibliography is of Nordic police research. However, the coverage of Finnish research is far more inadequate than the coverage of Norwegian, Swedish and Danish research. The Finnish Police Academy in ESPOO and the National Research Institute of Legal Policy in Helsinki, for example, have both conducted valuable research. Their work has included, among other subjects, analyses of local police, police culture, zero tolerance, how police handle crimes like drug abuse, cases of battering and abuse, economic crimes, and with crimes committed by the police themselves. As for Finland, I have at least managed to include some literature written in English or Swedish. When it comes to Iceland, however, the situation is far worse; no contributions from Iceland are included in this bibliography. Research on the relationship between police and children, on repeat offenders, stigmatization and on e1ectronic surveillance of work places, have amongst other themes, been conducted in Iceland. I regret the poor coverage of Finnish police research and the non-coverage of Icelandic police research. This give me the opportunity to pursue one of my fixations: The Scandinavian Research Council of Criminology should use more of their funding to make research from Finland and Ieeland available for their Nordic colleagues.

• Furuhagen Björn (S) "Kommunal och statlig polis? Svensk polis i ett nordiskt perspektiv ca

1875-1975" (2003)

Jag beviljades 2003 drygt 9000 EUR från NSFK för att börja forska om polisens förstatligande, den äldre kommunala polisen och bakgrunden till närpolisreformen i Norge, Danmark och Sverige. Efter uppskov förvaltar jag anslaget 2004 07 01 -2005 08 31. Avsikten med min ansökan är att börja förbereda och utveckla den ide till ett större forskningsprojekt som jag har. Merparten av pengarna har använts till sex veckors t j änstledighet från mitt heltidsarbete vid Forum för levande historia (2004 07 19 2004 08 27). Historiska institutionen vid Stockholms Universitet förvaltar anslaget. Arbetet med forskningen har i mindre utsträckning även ägt rum ofinansierat parallellt med mitt yrkesarbete under våren 2004 och samt under vintern 2005. I övrigt har j ag använt anslaget för att kopiera källmaterial dvs utredningar om polisen samt till att köpa eller kopiera böcker j ag lånat in på fj ärrlån mm

Eftersom utvecklingen i Sverige från kommunal till statlig polis och den efterfölj ande närpolisreformen redan har kartlagts av mig preliminärt (se ansökan till rådet) har jag inriktat mig på Norge och Danmark. Men jag har gjort vissa preliminära jämförelser av hur man i de skandinaviska länderna teoretiskt sett på i praktiken organiserat polisen. Tyngdpunkten har legat vid forskning i källmaterialet, dvs i statliga utredningar om polisen. På grund av den begränsade tiden har j ag koncentrerat sj älva forskningen på tiden från börj an av 1900-talet till mitten av 1930-talet. Menjag har också läst in en del norsk och dans litteratur om polisens historia.

Under början av 1900-taletrestes genom statliga utredningar i både Danmark och Norge frågan om hur det kommunala polisväsendet skulle kunna effektiviseras och bli mer enhetligt och kanske till och med helt övergå i statlig regi. Både Norge och Danmark inrättade under denna tid också olika former av statligt stödda eller statliga poliskårer vilka verkade parallellt med den kommunala polisen. 1937-1938 blev polisen helt statlig i }~orge och Danmark.

Genomgången av de tidiga norska och danska statliga utredningarna om polisväsendet visar att man redan i början av 1900-talet i bägge länderna insåg fördelarna med att förstatliga polisen. Samtidigt restes betänkligheter kring att det skulle kunna försämra polisens kontakt med allmänheten och förankring i lokalsamhället. Den kommunala polisens ansågs nämligen ha stora fördelar på denna punkt. Parallellerna är förstås uppenbara med de två svenska utredningar som under 1930-och 40-talen också pekade på att den kommunala polisen inte fungerade och på fördelarna med att förstatliga polisen. Båda dessa svenska utredningar lyfte också fram farhågorna för att den statliga polisen skulle få en försämrad demokratiska förankring.

Till skillnad från i Danmark och Norge -där man valde att låta fördelarna väga över och förstatliga polisen -valde man i Sverige att behålla den kommunala polisen. Mycket tyder på att det var just farhågorna för konsekvenserna av ett förstatligande som blev avgörande för det valet. Den svenska polisen förstatligades sedan inte förrän 1965. Drivkrafterna till förstatligande verkar ha varit de samma i alla tre länderna. Redan i början av 1900-talet framförde polisfacken i respektive land ideer om rikstäckande polislagar och om att polisen kanske borde bli statlig. Polisfacken framstår sedan också som drivande bakom att statliga utredningar tillsattes och till att förslag väcktes i riksdagarna mm. Men i alla tre länder påpekar också utredarna att samhällsutvecklingen ställde nya krav på polisen som den gamla kommunala organisationen inte kunna klara av, framförallt att brottsligheten och i viss mån även ordningsproblemen ändrat karaktär med urbaniseringen, den begynnande biltrafiken och ett allmänt sett mer rörligt samhällsliv. Dessa preliminära jämförelser visar också att iden om att polisen ska arbeta nära lokalsamhället och nära medborgarna är nästan 100 år äldre än närpolisreformen som till stor del bygger på dessa tankar.

• Granhag Pär Anders (8) Stöd till arbetsgruppsmöte för Nordic Network for research on Psychology and Law (2004)

In May 2004 the Nordic Network for research on Psychology and Law (NNPL) was constituted. The aims of the network can be summarized as : (1) To provide an opportunity for PhD students and senior researchers to present their work to Nordic colleagues, (2) To initiate larger research projects (collaboration between subgroups of participants within the network), (3) To pool resources in order to be able to invite and host international researchers, (4) To stimulate exchange between Nordic institute s and research teams, in terms of PhD candidates, post-doc positions and visiting professors, and (5) To initiate joint PhD courses and research schoois. The first official meeting was held November 11-12 2004 in Oslo, N orway: The pt meeting of the Nordic Networkfor research on Psychology and Law. This meeting was sponsored by NSfK. and The bank of Sweden Tercentenary Foundation. The announcement of the first official NNPL meeting was received very positively among the Nordic researchers working within the field of psychology and law. Hence, the first NNPL meeting had a very strong and interesting program. The program contained over 20 scientific papers, which was categorized into four themes;

Children 's Testimony, Investigative Psychology and Legal Decision-Making, Offenders: Antisocial and Sexual Behavior and Reliability Assessments. Importantly, all Nordic countries were represented at the meeting. The organizing committee for the first NNPL meeting was constituted of the following four persons: Professor Ulf Stridbeck (Oslo University), Docent Pär Anders Granhag (Göteborg University, co-ordinator of NNPL)) , PhD student Ellen Wessel, Oslo University, PhD student Guri Dreviand, Oslo University. The plan is that NNPL will meet annually, and in line with this the 2nd meeting ofthe Nordic Network for research on Psychology and Law, took place in Kristianstad (Sweden) September 29-30, 2005.

• Hanoa Kristin (N), "Vold blant innsatte i fengsel. En intervjuundersökelse med innsatte i norskafengsler" (2004)

In the period of February and March 2005 I have been able investigate violence and threats between inmates in Norwegian prisons. Originally my project aimed at interviewing inmates to get their perspective on how threats and violence occur and examine risk factors related to conflicts and violence among prisoners. My interest in this theme originated in earlier interviews with inmates who told me about violence and threats, the fear and anxiety related to this and an inmate culture ofnot telling the staff. Because of a limited project period, my knowledge at this point is mainly based on prison literature and information from prison workers. This report is a summary ofmy findings.

First I define the term "violence". The term often refers to physical violence, but in this project I concentrate on three types; physical, symbolic and social violence. In addition to the physical aspect of violence, these terms also include actions like threats, harassment and bullying. These are all important aspects ofviolence and will be used in a further proj ect.

Second, based on literature and the impressions from prison workers, important themes have emerged: Threats and violence among prisoners seem to be hidden incidents. The inmates are reluctant to report, mainly because they are afraid ofretaliation and ofbeing seen as an informer. Both literature and prison staff pointed out some joint risk factors related to conflicts and violence between inmates; drugs, dept, sex offenders and informers. But here another aspect of violence emerged; bullying of other inmates. Bullying seems more common than violence. Still, both bullying, threats and violence may have serious short term and long term consequences for the victim. Some inmates resp ond with physical/psychological isolation which in tum, the way staff see it, may prevent a good rehabilitation process. If so, these findings are also interesting in that it may be interfering with the criminal justice systems explicit goals as referred to in this report. In the process of understanding these incidents, I emphasize the importance of seeing violence and threats in its context; in prison.

Theses are all important issues to investigate further. In a further project, the inmate perspective will be the main focus. The inmates are the involved parties and their perspectives, interpretations and understanding of the threats and violence are important knowledge; what are the risk factors for violence, what are the conflicts about, how do they respond and why? And where threats, bullying and violence are avoided -how and why? Knowledge on these themes will also contribute to a safer prison for both inmates and staff.

• Junninen Mika (Fl), "Inappropriate influencing directed against the Finnish police from 2000 to 2005" (2003)

The purpose of the study was to survey the inappropriate influencing (intimidation, extortion, bribery, violence and other inappropriate influencing) that was directed against the Finnish police during the five year time period from 2000 to 2005 (end of August).

The method of the study was a structured form inquiry. The structured form inquiry was carried out as a total sample of about 220 representatives of the Finnish criminal police of Helsinki. At the pilot stage the material was collected in one city only because of the exiguous resources. Helsinki area was chosen because in the previous study that approached Finnish judges and prosecutors most of the problems were found there (Junninen & Aromaa 2005). Naturally, the main meaning of the pilot survey was to test methods, theories and research questions that the study could be don e to all polices of Finland (and other Nordic countries) in the future.

The main research findings are: 1) over half of the Helsinki criminal police investigators have suffered initial influence during the five year' s period from 2000 to 2005 (end of August). The main forms of initial influence were threats, other initial influence and bribery, 2) in the most of the cases the initial influence was not reported further, 3) in the most of the cases them were only discussed at the work place cafeteria or with the head of unit, 4) very rarely family members of the policemen are threatened, and even more rare ly are any threats carried out in practice.

Even the policemen face that many threats, the handling in public of the inappropriate influencing directed against the police is rare. Only seldom have matters been dealt with in the newspapers or other media and even more seldom have the policemen themselves talked about the problem in public.

• Olafsd6ttir Hildigunnur (I) "Vold i restauranter" (2005)

The objective of the study is to analyse the effects of a1cohol and the effects of the environment on violent acts in and around public venues. Data from Icelandic Supreme Court records are used in this study, including 39 acts ofviolence from 1990 to 2005. The study involved an analysis of themes and contents of the descriptions of 39 incidents of aggression, with 37 men and two women as offenders, and 36 men and eight women as victims. Most of the acts of aggression took place late at night and near closing time, and a majority of the incidents involved young adult men who did know each other or were only slightly acquainted. As a majority of both perpetrators and victims were intoxicated, a1cohol was often mentioned as an explanatory factor of the aggression by perpetrators, victims and witnesses. Male honour, face saving and various grievances were the main motivations for the aggression. Door staff was found to have multiple roles in intervening and preventing the escalation of the violence, but the police was usually called for after the incidents of violence had taken place. The results confirm earlier theoretical explanations and studies that multiple contributing factors such as intoxication and situationai context are the main explanations ofviolenee in public venues.

• Piispa Minna (Fl) "Generation, våld och parförhållanden" (2004)

This study considers the picture survey conveys of partnership violence against women and the question, why young women particularly experience violence in their partnerships more often than other women do. I approach these questions from the perspective of age, generation and modernisation. I used the data from a survey done 1997 about male violenee against women for women aged 18 to 74 (n=3,500).

In my study I consider firstly, whether women' s experiences of violence connected with a specific stage in life, and are that kind of changes in the lifestyle of young women, which are making them more vulnerable to violence than older women. Secondly I consider whether young women are simply more likely than the older generations to recognise violence and do they have a different attitude where violence is concemed. The third target for consideration is, whether young women's experiences of violence differ from those of older women and how does the experience of violenee affect on meanings of violence. Fourthly, I consider how do the methodological choices made in the survey, like the used definition of violenee and the context of survey, may partly effect on the result that violence is directed was especially toward young women. The study consists of four separate articles and a summary. The picture on partnership violence against women conveyed by survey is shaped in my study both from the data analyses describing the partner violence and from the analyses of partial non-response to the question on partner violence and from the entirety these together forms.

• Scherdin Lill (N) "Fruktbarheten av sammensatte 'kontrollkulturelle 'forståelsesmåter -for å fors tå mangetydige kriminalpolitiske trender -nasjonalt og internasjonalt " (2003)

Det er flere forskere som nå s0ker samrnensatte forståelsemåter for å fange det sosiale livs samrnensatte kvaliteter. Så også når det gjelder å forstå de kriminalpolitiske valg. David Garland

o a har fremhevet il0dvendigheteil av sammeilsatte forståelsesmåter, for å forstå historieil såvel som nåtiden. (Garland, 1990, 2001) Han o a insisterer derfor på at et fokus på de nyeste kontrollpolitiske trekk: de stadig sterkere preg av visse typer risikoforebyg-gingssyn og praksiser: 'actuarian, manageriai riskpreventive views and practices' (som er blitt srerlig utbredt i USA og Storbritannia -GB) ikke må hindre oss i å se at disse langt fra råder grunnen alene. F eks synes en annen svrert ulik trend, preget av demonstrativ, ekspressiv straffevilje, 'punitive display', å styrkes parallelt. (Garland, ref. i Sparks, 2000, s. 135) I tillegg fortsetter både fag-og legfolk (om enn med mindre geh0r) å hevde andre kri-minalpolitiske syn. I Skandinavia vises ofte til mer innkluderende kriminalpolitiske syn som sto sterkere i ve1ferds-statens oppbyggingstid, samtidig som nyklassisistiske syn stadig oftere gj0r dem rangen stridig, samtidig som de nye trender klart får fotfeste. Og til tross for de nye trenders klarere tilstedevrerelse i USA og GB, legitimeres likevei mange straffe-politiske valg der f0rst og fremst i lys av nyklassisistiske syn. En må derfor s0ke sam-mensatte forståelsesmåter som både kan belyse intemasjonale nye kriminalpolitiske fellestrender og de lokale, ofte svrert så sammensatte variasjoner. Richard Sparks viser til en flora av lokale 'penale hybrider' (Sparks, 2000, s.130) J eg viI skissere en mulig samrnensatt måte å forstå det at alle mulige straffepolitiske syn ennå hevdes både i USA og Skandinavia, men med ulik grad av gjennomslag. Forståelsen baseres på at samliv (her:kriminalpolitikk) ses som samtidig, men i ulik grad, preget av fire ulike kontrollkulturelle str0mninger. Bestemte syn får geh0r i bestemte kontrollkulturer og vinner frem der 'deres kontrollkultur' styrkes i samspill med andre. Aller f0rst antydes noe om hvorfor jeg velger å fortelle nettopp denne sosiologiske fortelling om akkurat disse fire kontrollkulturene og deres ulike samspill. Så skildres hver av de fire kontrollkulturelle str0mninger for seg og i den forbindelse skildres hvordan risiko (f eks kriminalitet) tendensielt takles i hver av dem, og hva jeg mener med 'kasteaktige' kontrollformer. Så nrermer jeg meg det s ammensatte. Det gj0res ved å se den sammensatte forståelsesmåten i m0te med data, der data er noen grovt tegnete ulikheter i myndigheters kriminalpolitiske valg i USA og Skandinavia, slik som en del kriminologer synes å vrere enige om å beskrive dem. Sp0rsmålet blir om det er fruktbart å forstå data (tendensielIe kriminalpolitiske forskjeller mellom USA og Skandinavia) i lys av denne sammensatte forståelsesmåten, om den er treffende både mht hovedtrender og nyanser.

• Snertingdal Mette (N) "En komparativanalyse av vaktvirksomhetslovgivning i Norden" (2003)

Dokumentanalysen tar utgangspunkt i vaktvirksomhetslovgivningen i Norden og derigjennom offentlige myndigheters intensjoner og 0nske om kontroll med og innsyn i vaktvirksomheten. Det som er sentralt i denne sammenhengen er f01gende sp0rsmål; Hvordan 0nsker myndighetene i Norden å regulere og kontrollere vaktvirksomheten? Kan disse offentlige styrings-og kontrollmekanismene knyttes til st0rre samfunnsmessige endringsprosesser? Utformingen av vaktvirksomhetslovgivningen i Norden innholder en spenning mellom på den ene siden offentlige myndigheters 0nske om innsikt og kontroll med bransjen, og på den andre siden hvor mye og på hvilken måte offentlige myndigheter skal ta ansvar for vaktvirksomheten. Historien om vaktvirksomhetslovgivningen i Norden er dermed også historien om det komplekse forholdet mellom den offentlig og private / marked sfrere, samspillet mellom dem, og det vekslende insentivet dem i mellom.

Selvom myndigheten i de nordiske land ikke 0nsker privatrettshåndhevelse, aksepteres og tilretteleggs det for privat vakthold. Det private vaktholdet reguleres av myndighetene gjennom konsesjonslovgivningen, og idette prosjektet analyseres konsesjonslovgivningen i brytningen mellom en velferdsstatlig / direkte offentlig kontroll og en neoliberalistisk / indirekte offentlig kontroll. Ved innf0ringen av konsesjonsordningen utf0rer myndighetene en direkte inngripen i virkeligheten ved implementering avet sett nye regler. Dette peker mot en direkte form for offentlig kontroll. Ved revideringen og endringen av lovverket derimot vektlegges behovet for oppf01ging og tilsyn med bransjen, og peker mot en mer indirekte form for offentlig styring. Dette gjenspeiler seg i diskusjoner knyttet tiI poIitiets inspeksjoner av bransjen og diskusjoner knyttet til oppirering og utdannelse av vekteme. Samtidig har tanken om egenregulering av bransjen vrert gjeldende både i forkant og i etterkant av innf0ringen av konsesjonsordningene. Dette peker mot at vaktselskapene tidvis har sammenfallende interesser med de offentlige myndighetene. Bransjen driver egenregulering både igjennom utdanning og oppirering av vekterne og gjennom egne kontrollorgan. Videre peker også vaktselskapenes egenregulering, innenfor det gitte lovverket, i retning av at en indirekte kontroll har vrert gjeldende over tid, og at brytn ingen e mellom en direkte og indirekte form for offentlig kontroll er svrert fruktbart i en analyse av vaktvirksomhetslovgivningen i Norden.

• Stefansen Kari (N) "Sexuell viktimisering i voksen alder. Betydning for stabilitet og tilfredshet i parforhold -"Det var ikke voldtekt mer et overgrep " Kvinners fortolkning av seksuelle overgrepserfaringer" (2003)

Siktemålet med artikkelen var å utforske hva slags seksuelle overgrep kvinner definerer som voldtekt, og hva som pre ger de overgrepssituasjonene kvinner ikke definerer som voldtekt. Artikkelen bygger på data fra et tilfeldig utvalg av kvinner (24-55 år) bosatt i Oslo. Datamaterialet ble innhentet ved postale sp0rreskjemaer. Responsraten var 62 prosent (N=2355). Utgangspunktet for analysene var en kvalitativ komponent i dette materialet, hvor kvinner beskrev overgrepserfaringer med sine egne ord, sammenhold med svarene deres på predefinerte sp0rsmål om overgrepserfaringer. M0nstrene i materialet tyder på at det finnes et kulturelt og normativt grunnlag for å vurdere overgrep på ulike måter avhengig av relasjonen mellom offeret og ut0veren, og hva slags kontekst overgrepet skjedde i. Kvinner som var utsatt for rusrelaterte overgrep og kvinner som var utsatt for overgrep fra en partner definerte sjelden overgrepet som en voldtekt. Et unntak var overgrep hvor ut0veren hadde brukt fysisk vold. Et viktig funn er at det å avvise voldtektskategorien ikke er det samme som å avvise overgrepet. Kvinnene som var utsatt for rusrelaterte overgrep eller overgrep fra partneren opp levde at de var blitt utsatt for en grov krenkelse, og krysset av for at de var blitt truet eller tvunget til sex mot sin vilje. Ulike fortolkninger av kvinners avvisning av voldtektskategorien diskuteres avslutningsvis.

• Thorvaldsdöttir Thorgerdur (I) "Homosexualitet, straffrätt och kriminalitetssyn i Norden

1864-1999" (2003)

The paper which is a part of the Nordic research project, Homosexuality, Criminal Justice and Criminal Discourse in the Nordic Countries 1864-2000, examines criminallaws that dealt with homosexuality in Iceland. How the laws were enforced and how they contributed to the shaping of a discourse on homosexuality in Ice1andic society. Three important laws mark the history of criminallaws and homosexuality in Iceland. The first one is a Penal Code that came into effect in Iceland, which were based on a Danish model from 1866. Section 178 of the Penal Code criminalized, for the first time, sexual intercourse between two individual of the same sex irrespective of age or consent. It was worded as follows: "Sexual intercourse, which is against nature, is punishable by hard labor at a house of correction." It appears to have been a dead letters until the 1920s but in 1924 the first, and only, Icelander was sentenced to eight months in prison for engaging in consensual sex with adult men. The case created quite a stir in the society, and in the 1920s the words "kynvilla", which literary means sexual aberration, and "h6mosexualism" made their first entry into the Icelandic language and became part of the public discourse.

In 1940 a new comprehensive Penal Code came into effect. There the absolute ban on homosexuality was lifted, although some limitation were still imposed on same sex sexual relations that were not applicable for heterosexuals. These were section 203 and 207. Section 203 dealt with higher age of consent, which Inade the legal age for sanle sex sexual relations 18. Under special circumstances, if "the advantage of age and experience" were used to "persuade the younger party to participate" the legal age of consent could be as high as 21. The legal age for heterosexual sex was 16, regardless of age and experience. Clause 207, however, imposed a ban on homosexual prostitution. Several cases have been found where men were sentenced for violating c1ause 203, but only one case were a man was prosecuted for violating section 207 was found.

In 1992 gay and straight people finally became equal before the criminallaws, when the general age of consent for all was lowered to 14, and the special limitations on homosexual relations were abolished from the criminallaws.

It is important to note that no women were ever prosecuted for same sex sexual acts. Although laws that criminalized, or put some extra restrain, on homo sexual relations, that is section 178 from 1869, and sections 203 and 207 from 1940, were all presented as gender neutral. Here, the enforcement of the law and the public discourse, were in an agreement, as the discourse conceming "kynvillingar" or "h6mosexuals" were clearly a discourse about "abnormal" men, not women.

.. Wästerfors David/Åkerström Malin (8) "Fängelsebråkets interaktion och symbolik" (2004)

This report aims at developing an interactionist analysis of quarrels in Swedish prisons: to show and explain how a given conflict (or episode that the involved actors associate with a conflict) is constituted by people's social interaction, in its initiation, procedure and interpretations. Not only quarrels are analysed but also their sociological contrast and companion: peace and stillness in pnson.

The empirical material consists of qualitative interviews with 25 inmates and correctional officers in a variety of Swedish prisons. Also minor field notes from interview encounters and visits have been used, as weIl as 14 interview transcripts from an earlier project on retired staff members (at the Department of European Ethnology at Lund University).

First, various invitations to quarrels are analysed, that is episodes in which actors describe themselves (or others) as receiving "conflict offers" which are hard to refuse. Conflict offers seems to be made personal, and thereby hard to refuse, by borrowing pattems ofinteraction from life outside prison: to mock, provoke, snitch, be stubbom or "bloody-minded" towards somebody. In more advanced forms, the institution is mobilized; staff members use symbolic or physical means of force, where as inmates use rules, laws or rhetoric of individual rights.

In addition to situationai invitations, the report also analyses accumulated irritation or discontent, or the institutionai soil (and fuel) for conflicts. Here, the report focuses on inmates' and staff members' stories on repetitive invitations to quarrels, combined with institutionai control.

Second, various ways of controlling oneself, or keeping one' s temp er, are investigated. Such situationai indifference or unresponsiveness is here understood as interactional "no thanks " , which, transferred into a "modus vivendi", can be compared to what Erving Goffman calls "playing it cool" in total institutions.

Also recurrent refusals of conflicts are studied, or in Randall Collins' terms "interaction ritual chains" ainled at preserving peace and order. Interviewees' accounts and descriptions exemplify the reproduction of institutionai stillness: how unruly inmates (as the young or new) are being socialized or suppressed, how gestures of reconciliation and diplomacy is honouring the institutionai order.

As conclusion, the report reflects upon which "holy" objects prison members' conflict interactions seem to revolve around, as far as these interactions can be looked upon as rituals. Goffman's and Collins' remarks on the modem cult of the individual selfis suggested as a key to understand some ofthese rituals, together with another holy object: the institution itself.

2.2. Seminarier och konferenser

2.2.1. Forskarseminarium

Syftet med det årliga forskarseminariet är att utveckla den nordiska kriminologin genom att ge deltagarna en chans att bekanta sig med nordisk, kriminologisk forskning, träffa kollegor samt skapa nya kontakter mellan nordiska forskare. Det är också ett tillfålle att presentera sitt forskningsarbete samt få det kritiskt granskat.

NSfK höll den 19-21 maj 2004 sitt 47:e forskarseminarium på Klrekken hotell utanför Oslo, Norge. Temat var "Brottsprevention" samt "Fängelseforskning" och deltagarnas presentationer publicerades i en särskild seminarierapport. Rapporten finns i pdf-format på NSfK:s webbplats (www.nsfk.org). Seminarierapporten innehåller följande 27 inlägg:

  • Andersson Jan (S) -BRA har ordet -någraframtidsfrågor

     

  • Amard6ttir, Johanna Rosa (I) -Youth participation in Police Prevention Programmes and Youth 's access to drugs

     

  • Aromaa, Kauko (F) -Attförebygga organiserad brottslighet -resultat från en expertgrupp av Europarådet

     

  • Balvig, F., Holmberg, L. & Sorensen, A-S (D) -Omforebyggelse afrisikoadfcerderfaringer fra RingstedforSfJget

     

  • Borch, Christian (D) -Er kriminalprceventionen totalitcer? Magtanalytiske og systemteoretiske betragtninger

     

  • Christophersen Jan Georg (N) -Long Range Identification and Tracking (LRIT) som kriminalitetsforbyggende tiltak

     

  • Clausen, Susanne (D) -Teoretiske argumenter for at samfundstjeneste form odes at have en stfJrre kriminalprceventiv ejJekt endfcengselsstraf

     

  • Eck John (USA) -Environmental Criminology, Crime Reduction, and Police EjJectiveness

     

  • Ericson Christina (S) -Kvinnor och män som brottsojJer och förövare i riksdagsmotioner 1971-2000

     

  • Gram, Bodil (S) -Kriminalvårdarens vårdarbete -ett samspel mellan vårdare och intagna

     

  • Grundtman, Markus (S) -Den svenska kriminalvårdens väg mot en kunskapsbaserad säkerhet

     

  • Gundhus, Helene Oppen (N) -'Ingen rette linjer' -IKT ogforebyggende politiarbeid

     

  • Gunnlaugsson, Helgi (I) -Forebyggelse aflovbrud i Island: Hvad er mest ifJjnefaldende?

     

  • Gunnlaugsson Helgi & I>6risdottir Rannveig (I) -Experience ofcrime and reporting to the police in Iceland

     

  • Korsell, Lars (S) -Attförebygga ekonomisk brottslighet

     

    • Larsson, Paul (N) -Politiet som kriminalitetsforebyggere

       

    • .. Lindberg Odd (S) -Fängelsekulturer och sociala representationer En studie av kvinnofängelset Hinseberg
    • Mustola, Kati (F) -Criminally Queer: Homosexuality and the Law in Modern Scandinavia -a Historical Perspective

       

    • .. Samecki, Jerzy (S) -Knowledge-based crime prevention. Theoretical points ofdeparture for practical crime prevention
  • Savolainen, Jukka (F) The E/fects o/the National Crime Prevention Program in Finland: A Municipal-Level Analysis

     

  • Sorensen, David W.M. (D) -The Absence ofEvidence Concerning the Effects of SituationaI Crime Prevention on Burglary and Scandinavian Prospects for Improvement

     

  • Stubberud, Roger (N) -Forebygging av bransjekriminalitet innenfor bygg-og anlegg og restaurantbransj en

     

  • Svanberg, Karin (S) -Arbetet med ett brottsförebyggande program för Stockholms stad

     

  • Takala, Hannu (F) -Brottsförebyggandets möjligheter

     

  • Takala, Jukka-Pekka (F) -Current Activities ofFinland 's National Councilfor Crime Prevention

     

  • Thomassen, Gunnar (N) -Implementering av problemorientert politiarbeid: Noen sentrale utfordringer

     

  • Thorlindsson, Thorolfur (I) -Evidence Based Prevention: A Social Experiment in the Name ofCriminology and Sociology

     

2.3. Nyhetsbrevet Nordisk Kriminologi

NSfK:s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi, utkom år 2005 med tio nummer, samtliga elektroniska (under hösten 2004 övergick vi till enbart elektronisk publicering). Nyhetsbrevet innehåller bl.a. information från sekretariatet om NSfK:s aktuella verksamhet, upplysningar om kommande evenemang i de nordiska länderna och annanstans, resebrev och artiklar om aktuella kriminologiska och kriminalpolitiska frågor samt nyutkommen relevant litteratur i de nordiska länderna. Nyhetsbrevet framställs vid sekretariatet i samarbete med kontaktsekreterarna. Nyhetsbrevet finns även tillgängligt on-line på NSfK:s webbplats. Webbplatsen (www.nsfk.org) är engelskspråkig och uppdateringarna sköts av sekretariatet.

2.4. Journal ofScandinavian Studies in Crimino/ogy and Crime Prevention

Tidskriften "Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention" utges av NSfK i samarbete med de brottsförebyggande råden i de nordiska länderna, vilka finansierar omkostnader till förlag och redaktör med hälften var. Journalen är en vetenskaplig, engelskspråkig peer review -tidskrift. Journalen utkommer med två nummer per år och innehåller 6-7 artiklar (ca 112-120 sidor) per nummer.

J ournalen avviker från sina företrädare i det att den erbjuder nordiska forskare ett öppet högklassigt forum där de kan få sitt arbete kritiserat (det är denna aspekt av peer review systemet som ofta förbises när man överväger för-och nackdelarna med investeringen) och publicerat. I synnerhet är denna möjlighet värdefull för unga forskare, vilka kan sprida delar av sina avhandlingar i ett vetenskapligt meriterande sammanhang. Likaså presenterar Journalen ett skådefönster av aktuell nordisk kriminologisk forskning både för nordiska och utomstående kolleger.

Under år 2005 har följande nummer utkommit: Vol. 6 No l 2005 och Vol. 6 No 2 2005.

Denna lista innehåller de artiklar som finns med i de nummer som utkommit under året: "Catching and Targeting": Risk-Based Helene Oppen Policing, Local Culture and Gendered Grundhus Practice. Towards a Theory of Institutionalized Judicial Frederik Rosen Exceptionalism. Crime Prevention in the Post-All Era: The J anne Flyghed Menace of Security. Mental Health Problems among Prison Christine Friestad Inmates: the Effect of Welfare Deficiencies, och Inger Lise Drug U se, and Self-Efficacy Skoog Hansen Social construction and Criminology: Sven-Åke Lindgren Traditions, Problems and Possibilities

Social construction and Criminology: Sven-Åke Lindgren
Traditions, Problems and Possibilities  
Crime Prevention and Exclusion: from Wall s Elen Midtveit
to Opera Music  
Who is Most at Risk of Becoming a Convicted Mogens Nygaard
Rapist? The likelihood of a Rape Conviction Christo ffersen,
among the 1966 Birth Cohort in Denmark Keith Soothill,
  Brian Francis
Swedish Drug Policy and the Vision ofthe Henrik Tham
Good Society  
The Swedish National Council for Crime J an Andersson
Prevention : a Short Presentation  
Crime Prevention as Totalitarian Biopolitics .. Christian Borch
Preventive Policing and Security Plans: The Jukka Törrönen och
Reception ofNew Crime Prevention Strategies Timo Korander
in Three Finnish Cities.  

Redaktörer

Fram till 30 juni fungerade Felipe Estrada (Sverige)som redaktör för tidskriften. Lisa Westfelt fungerade som redaktörs-assistent under samma tid. Fr om 1 juli 2005 fungerade Tove Pettersson (Sverige) som redaktör för tidskriften.

Advisory board

Kauko Aromaa, HEUNI, Finland Flemming Balvig, University of Copenhagen, Denmark Kjersti Ericsson, University of Oslo, Norway Felipe Estrada, Institutet för framtidsstudier, Sweden Janne Flyghed, Stockholm University, Sweden Lars Holmberg, University ofCopenhagen, Denmark Päivi Honkatukia, The National Research Institute of Legal Policy, Finland J anne Kivivuori, The National Research Institute of Legal Policy, Finland Britta Kyvsgaard, Ministry of Justice, Denmark Sven-Åke Lindgren, Göteborg University, Sweden Ingeborg Rossow, SIRUS, },Jonvay Reino Siren, The National Research Institute of Legal Policy, Finland Annika Snare, University of Copenhagen, Denmark Hannu Takala, National Council for Crime Prevention, Finland Henrik Tham, Stockholm University, Sweden

Förlag

Tidskriften utges -med ekonomiskt stöd från samarbetspartnerna: NSfK och de brottsförebyggande råden i Norden -av förlaget Taylor & Francis. Förlaget har år 2005 mottagit SEK 141 000 i publiceringsstöd. NSfK har betalat hälften av summan samt hälften av chefredaktörens arvode på 50.000 SEK och hälften av redaktörens resekostnader. Redaktören har i år haft ett resekonto på 15.000 SEK till sitt förfogande. Redaktionen har under det gångna året diskuterat marknadsföringen med förlaget för att nå ut till fler läsare. Vid år 2005:s slut hade tidskriften 132/162 prenumeranter.

2.5. Bibliografi -"Bibliography of Nordie Criminology"

1998 ersattes den publicerade Nordiska kriminologiska bibliografin med en elektronisk bibliografi, kallad Bibliography of Nordie Criminology. Bibliografin innehåller nordisk kriminologisk forskning fr.o.m. 1999 (för äldre litteratur hänvisas till de tryckta bibliografierna). Nätverket bakom bibliografin består aven nationell redaktör i respektive nordiskt land ("foca1 point"), som vanligtvis arbetar vid ett kriminologiskt specialbibliotek. Dessutom finns det en "övernationell redaktör". Den "övernationella redaktören" väljs på det årliga arbetsmötet för en period på l år. I idealfallet sköts allt bibliografiarbete av professionella bibliotekarier, men i praktiken har det ibland visat sig vara svårt att hitta personer som har tillräckligt med tid.

De nationella redaktörerna har ansvar för sökning och registrering av litteratur för respektive land i NSfK:s nordiska kriminologiska bibliografi. Den "övernationella redaktören" koordinerar verksamheten.

Avtal finns med följande bibliotek: -Po1ishögsko1ans bibliotek, Sverige -Biblioteket vid Rättspolitiska forskningsinstitutet, Finland -Kriminalistiska bibliotek vid det juridiska fakultetet vid Köpenhamns univ., Danmark -Po1itih0gsko1ens bibliotek i Oslo, Norge -Fångvårdsväsendets bibliotek vid Fångvårdens utbildningscentral, Finland -Polisyrkeshögskolan, Finland -Landsb6kasafn Islands Hask61ab6kasafn (National and University Library of Ice1and)

At de nationella redaktörerna betalas ett arvode på € 700 per land av NSfK. Den "övernationella redaktören" ("Nordic editor") erhåller ett årligt arvode på € 1.000 av NSfK. De nordiska brottsförebyggande råden har fram till 2001 frivilligt bidragit sammanlagt med ca. 30 % av utgifterna under treårsperioden 1999-2001. Sedan 2003 finns ett avtal mellan NSfK och de nordiska brottsförebyggande råden som innebär att de nordiska brottsförebyggande råden (BRA, DKR, KRÅD,RTN) står för hälften av kostnaderna (för webbhosting och redaktörsarvoden).

Nationella redaktörer år 2005 har varit:

Mia Söderbärj "Nordic Editor" (Sverige) Rie Iversen (Danmark) Audur Gestd6ttir (Island) Solveig Bjarnad6ttir (Island) Grete Skj åstad (Norge) Ai1i Takalo (Finland) Tuomo Si1enti (Finland)

I syfte att koordinera bibliografiarbetet håller de deltagande biblioteken och NSfK ett årligt möte; år 2005 ordnades bibliografimötet den 14 mars i Helsingfors, i samband med rådsmötet. På mötet deltog redaktörer från varje nordiskt land samt NSfK:s förman och sekretariatsledare. Mia Säderbärj blev vald till "övernationell redaktör" fram till nästa möte som skall hållas i samband med rådsmötet i Stockholm, i mars 2006.

Glädjande nog ökar antalet databassökningar i bibliografin för varje år. Pga att mätningarna kom igång under 2004 finns inte siffror för hela året, varför j ämföre1ser mellan 2004 och 2005 i sin helhet inte låter sig göras. Man kan dock jämföra perioden oktober december och för den perioden 2004 gjordes 388 databassökningar per vecka och för motsvarande tid 2005 gjordes 774 databassökningar per vecka. Antalet besök till webbplatsen http://bibliography.nsfk.org var 104 st per vecka 2004 och 175 st för år 2005.

Adressen till Bibliography of Nordic Criminology är http://bibliography.nsfk.org

2.6 Övrig verksamhet

Liksom tidigare år bidrog NSfK med 50 000 DKK i publiceringsstöd till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab (NTfK).

Ett nytt pris i kriminologi instiftades i augusti 2005 av den svenska regeringen. The Stockholm Prize in Criminology kommer delas ut för första gången i Stockholm i juni 2006 och NSfK är involverade i priset på så sätt att Rådets ordförande J erzy Sarnecki är en av två ordförande i prisjuryn och NSfK:s sekretariat bistår under tiden sekretariatet finns i Stockholm med administration av juryn i samband med deras möten etc. NSfK kommer också delta i det symposium som ska äga rum i samband med prisutdelningen genom att organisera en eller flera parallella sessioner om nordisk kriminologisk forskning. Vidare kommer NSfK att bevilja upp till 12 individuella resestöd för nordiska forskare som önskar delta i symposiet genom att lägga fram paper. Slutligen beslutades vid rådsmöte 2005 att NSfK beviljar ett engångsstöd om 100000 SEK till symposiet 2006.

3. Resultat år 2005
3.1 Resultaträkning 01.01.2005 31.12.2005
Intäkter 2005(SEK) 2005(EURO) 2004(SEK) 2004(EURO)
Ordinärt stadsbidrag 3 510730 378 112 2 884330 316029
F orskarseminarium, återbetalningar 7331 790 1 908 209
Bibliografistöd 33403 3 598 17017 1 865
Journal of Scandinavian Studies    
stöd   130 935 14 102 98369 10778
Ränta   75668 8 150    
  Summa intäkter 3758067 404750 3001625 328880
Kostnader    
Lön 483 044 52025 625 072 68488
Ersättningar 157 383 16950 140509 15 395
Kontorskostnader 249753 26899 224441 24591
Kontorsutrustning 14 120 1 521 39255 4301
Rådsmöte 84387 9089 162377 17791
Forskarseminarium 410 810 44245 208624 22858
Kontaktseminarium O O 43 194 4733
Resestöd 160373 17272 70953 7774
Forskningsstöd 679012 73 131 727938 79758
Bibliography ofNordic    
Crilninology 170950 18412 111191 12 183
J ournal of Scandinavian Studies 257 852 27771 237 254 25995
Nordisk Kriminologi 27000 2908 100049 10962
NTfK 63453 6834 60700 6651
Konferenser övrigt 70610 7605 O O
NSfK forskningsprojekt 452 110 48693    
ISRD2 Sverige 24772 2714    
Revisionskostnader 20000 2 154 15000 1 644
Summa kostnader 3325629 358222 2766557 303125
Årets resultat 432438 46574 235068 25756
Omräkningskurs SEK / EURO    
9,2849 är 2005 års    
snittkurs.    
Omräkningskurs SEK / EURO    
9,1268 är 2004 års    
snittkurs.    

3.2 Balansräkning för 2005-01-01-2005-12-31

2005 (SEK) 2005 (EURO) 2004 (SEK) 2004 (EURO)

Tillgångar

Fordran Stockholms Universitet 1 835 167 194609 1 191 821 129966 Upplupen intäkt 75668 8024 Övriga fordringar 32807 3479

S: a tillgångar 1 943 642 206 112 1191 821 129966

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Ingående eget kapital 1 155 603 128301 920535 101 638 Valutakursomräkning -5 873 -5292 Årets resultat 432438 46574 235 068 31 955

S:a eget kapital 1588041 168402 1155603 128301

Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader 297 147 31 511 36218 1 665 Övriga kortfristiga skulder 58454 6 199

S:a
kortfristiga skulder 355601 37710 36218 1665
S:
a eget kapital och Skulder 1 943642 206 112 1191 821 129966

Kommentarer till resultat-och balansräkning

Omräkning från SEK till EURO

Vid omräkning av resultat från SEK till EURO har genomsnittskurs för respektive år använts. Vid omräkning av balansräkning har historisk kurs använts för omräkning av eget kapital, med undantag för årets resultat. Vid omräkning av övriga balansposter har balansdagens kurs använts. Eftersom olika kurser använts vid omräkning av resultat-och balansräkning har en omräkningsdifferens uppstått. Denna redovisas på separat rad under eget kapital.

Fordran Stockholms Universitet

Enhetens verksamhet administreras av Stockholms Universitet. In-och utbetalningar avseende enheten hanteras av Universitetets gemensamma ekonomiavdelning. I bokslutet har Nordiska Samarbetsrådets för Kriminologi' s mellanhavanden med Stockholms Universitet särredovisats.

Revisionsberättelse

Till rådsmötet i Nordiska samarbetsrådet för kriminologi

Jag har granskat årsredovisningen (resultat-och balansräkning) och bokföringen samt rådets

förvaltning i Nordiska samarbetsrådet för kriminologi för räkenskapsåret 2005-01-01--2005-12·31. Det är rådet som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Mitt ansvar är

att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att j ag planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och enhetens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som rådet gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Jag har även granskat huruvida Nordiska samarbetsrådet för kriminologis sekretariat har handlat i strid med enhetens stadgar. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mitt uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Sekretariatet har enligt vår bedömning inte handlat i strid med Nordiska samarbetsrådet för kriminologis stadgar.

Vi tillstyrker att resultaträkningen och balansräkningen fastställs

Stockholm den 31 mars 2006

Kjell Nyberg Auktoriserad revisor

Annual Report send | link to this page |